| 👁 Image | |
| 👁 Image | |
| Basisdata | |
|---|---|
| Namn | strontium |
| Symbol | Sr |
| Atomnummer | 38 |
| Utsjånad | Sølvkvit |
| Plass i periodesystemet | |
| Gruppe | 2 |
| Periode | 5 |
| Blokk | s |
| Kjemisk serie | Jordalkalimetall |
| Atomeigenskapar | |
| Atomvekt | 87,62 u |
| Kalkulert atomradius | 215 pm |
| Elektronkonfigurasjon | [Kr]5s2 |
| Krystallstruktur | Kubisk flatesentrert |
| Fysiske eigenskapar | |
| Stofftilstand | Fast stoff |
| Smeltepunkt | 769 °C, 1042 K |
| Kokepunkt | 1384 °C, 1657 K |
| Molart volum | 33,94 cm³/mol |
| Tettleik | 2630 kg/m³ |
| Hardleik | 1,5 kg/m³ |
| Fordampningsvarme | 144 kJ/mol |
| Smeltevarme | 8,3 kJ/mol |
| Damptrykk | 246 Pa |
| Lydfart | (?) m/s |
| Elektronegativitet etter Pauling-skalaen | 1 |
| Elektrisk leiingsevne | 7,62 MS/m |
| Termisk konduktivitet | 35,3 W/(m·K) |
| Ioniseringspotensial | 556 kJ/mol 1071 kJ/mol 4210 kJ/mol 5500 kJ/mol 6920 kJ/mol 8770 kJ/mol 10200 kJ/mol |
Strontium er eit metallisk grunnstoff med atomnummer 38 og kjemisk symbol Sr. På grunn av høg reaktivitet finst ikkje stoffet i fri form i naturen. Dette har det felles med andre jordalkalimetall. Sr-90 er ein radioaktiv isotop.
Kroppen tek opp strontium på same måte som kalsium. Grunnstoffet vert lagra i skjelettet.
Strontium har fått namnet sitt frå den skotske landsbyen Strontian (Sròn an t-Sìthein), der grunnstoffet vart oppdaga i malm.[1]
Bruk
[endre | endre wikiteksten]Strontiumnitrat vert brukt for å gje fyrverkeri raud farge.
Isotopanalyse av strontium vert brukt i arkeologi.[2]
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- ↑ Murray, W. H. (1977). The Companion Guide to the West Highlands of Scotland. London: Collins. ISBN978-0-00-211135-5.
- ↑ Kaja Kristin Ness. Forsker: Perler av eggeskall var steinalderens «likes» (24. mars 2020) NRK
