| Cesium | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
👁 Image 👁 Emissionsspektrum Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 132,90545 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Metalliskt ljusgul | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 1 879 kg/m³ (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 301,59 K (28 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 944 K (678°C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 70,94 ×10-6 m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 2,092 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 67,74 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 260 (298) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 225 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | inga data pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 375,7 kJ/mol Andra: 2 234,3 kJ/mol Tredje: 3 400 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Xe] 6s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2,8,18,18,8,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| 👁 Image | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxider (basicitet) | Cs2O (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,79 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad 👁 Kristallstruktur | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | inga data m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 4,89·106 A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetism | paramagnetisk[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mohs hårdhet | 0,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter och STP används om inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Cesium (IUPAC: Caesium) är ett mycket reaktivt grundämne med kemiskt tecken[2] Cs och atomnummer 55.[3] Det tillhör gruppen alkalimetaller.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Cesium upptäcktes 1860 med hjälp av spektralanalys av de båda tyska kemisterna Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen. Ämnet fick namn av latinets caesius, himmelsblå. Namnet syfter på de karakteristiska linjerna i spektrumet. Metalliskt cesium framställdes av Carl Setterberg år 1881.[4][3]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Cesium är självantändligt i luft och reagerar mycket kraftigt med vatten. Den radioaktiva isotopen Cs-137 är en del av restprodukterna från kärnkraftverkens reaktorer.[3]
Om cesium antänds i luft brinner den med en klar blå låga. Om cesium får kontakt med vatten sker emellertid en explosiv reaktion:
- 2Cs+2H2O →2CsOH+H2
varvid vätet reagerar med luftens syre och i sin tur blir till vatten i en kraftigt exoterm reaktion.
Förekomst och framställning
[redigera | redigera wikitext]Cesium förekommer i jordskorpan med ca 1 ppm. Några cesiumhaltiga mineral är pollucit och rhodizit. Den stabila isotopen Cs-133 är den vanligast naturliga förekommande. Cesium kan framställas genom reduktion av cesiumklorid med kalcium under reducerat tryck vid ca 750 °C.[5]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Den största användningen av cesium är i form av cesiumformiat, vilket används i borroljor inom oljeindustrin. Cesium används också som ljuskänslig beläggning i fotoceller, och cesiumföreningar ingår i vissa specialglas.
Cesiumbromid och cesiumjodid används i scintillationsdetektorer för mätning av radioaktiva sönderfall. Cesium används även i atomur, så kallade cesiumur, vilka använder resonansfrekvensen hos 133Cs som referenspunkt. Radioisotopen 137Cs har mycket liten praktisk användning.[5]
Atomur
[redigera | redigera wikitext]Cesiumbaserade atomklockor använder elektromagnetiska övergångar i cesium-133 atomers hyperfinstruktur som referenspunkt.
Den första cesiumklockan konstruerads av Louis Essen år 1955 vid National Physical Laboratory i Storbritannien. Cesiumklockor är exakta på cirka en sekund när, under en tidsrymd på några hundratals miljoner år. Ännu högre precision har under 2010-talet nåtts med hjälp av atomur baserade på strontium; då uppnås en exakthet på en sekund över cirka 15 miljarder år.[6]
Cesiumklockor reglerar tiden för mobiltelefoni och internet.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Robert C. Weast (editor), CRC Handbook of Chemistry and Physics, 57 ed., CRC Press Inc. 1976-1977, sidan E-123
- ↑ Svenska Kemisamfundet, nomenklaturutskottet, Visste du att?, Kemin är ett teckenspråk
- 1 2 3 ”cesium - Uppslagsverk - NE.se”.www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cesium.Läst 2 januari 2023.
- ↑ Dronsfield, Alan(1 juli 2010).”Look who discovered caesium...”(på engelska).RSC Education. https://edu.rsc.org/feature/look-who-discovered-caesium-/2020183.article.Läst 2 januari 2023.
- 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
- ↑ Wilhelmsson, Wille(22 april 2015).”Världens mest exakta klocka. Drar sig en sekund på 15 miljarder år.”.Feber / Pryl. https://feber.se/pryl/varldens-mest-exakta-klocka/325656/.Läst 2 januari 2023.
- ↑ ”Where Timing Truly Is Everything; Internet, Cell Phones Rely on Master Clock's Precision [ Corrected: 08/05/03 - The Washington Post | HighBeam Research”].web.archive.org. 29 april 2013. Arkiverad från originaletden 29 april 2013. https://web.archive.org/web/20130429044454/http://www.highbeam.com/doc/1P2-284155.html.Läst 21 oktober 2020.
|