VOOZH about

URL: https://kab.wikipedia.org/wiki/Israyel

⇱ Israyel - Wikipedia, tasanayt tilellit


Aller au contenu
Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
👁 Image
Israyel
מְדִינַת יִשְׂרָאֵל (he)
دَوْلَة إِسْرَائِيل (ar)
👁 Annay n Israyil
👁 Armoiries d'Israël (fr)
Annay n Israyil Armoiries d'Israël (fr) 👁 Suqel
👁 Image


Imseɣret Hatikva

Adrim «aucune valeur»
Symbole officiel (fr) 👁 Suqel
Icidi, anémone couronnée (fr) 👁 Suqel
, Chien de Canaan (fr) 👁 Suqel
, Tazemmurt d falafel (fr) 👁 Suqel
Yettusemma ɣef Terre d'Israël (fr) 👁 Suqel
d Yeɛqub
Ansa
👁 Image
👁 Carte
31°N 35°E / 31°N 35°E / 31; 35

Tamanaɣt Uṛacalim
Imezdaɣ
Teɣṛed 9 840 000 (2023)
Taneẓẓi n tɣerfa 473,76 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Taɛebrit
Ddin Tudayt, Tineslemt, Tamasiḥit d Druzes (fr) 👁 Suqel
Tarakalt
Amur seg Agmuḍ alemmas, Asie de l'Ouest (fr) 👁 Suqel
d Asya
Tajumma 20 770 km²
Aman 2,1%
Tezga-d ɣef yiri bassin Levantin (fr) 👁 Suqel
, lac de Tibériade (fr) 👁 Suqel
, mer Morte (fr) 👁 Suqel
, golfe d'Aqaba (fr) 👁 Suqel
, Jourdain (fr) 👁 Suqel
d Ilel agrakal
Isek yeflalen mont Méron (fr) 👁 Suqel
(1 208 Mètre au-dessus du niveau de la mer (fr) 👁 Suqel
)
Point le plus bas (fr) 👁 Suqel
mer Morte (fr) 👁 Suqel
(−440,81 m)
Tilisa yakked
Asefk amazray
Yezwar-it Palestine mandataire (fr) 👁 Suqel
Asebdad David Ben Gourion (fr) 👁 Suqel
Asnulfu 14 Mayyu 1948: (Déclaration d'indépendance d'Israël (fr) 👁 Suqel
)
Jour férié (fr) 👁 Suqel
Yom HaShoah (fr) 👁 Suqel
(27 Nissan (fr) 👁 Suqel
)
Yom Hazikaron (fr) 👁 Suqel
(4 Iyar (fr) 👁 Suqel
)
Yom Haʿatzmaout (fr) 👁 Suqel
(5 Iyar (fr) 👁 Suqel
)
Yom Yeroushalayim (fr) 👁 Suqel
(28 Iyar (fr) 👁 Suqel
)
Roch Hachana (fr) 👁 Suqel
(1er Tishri (fr) 👁 Suqel
)
Yom Kippour (fr) 👁 Suqel
(10 Tishri (fr) 👁 Suqel
)
Souccot (fr) 👁 Suqel
(15 Tishri (fr) 👁 Suqel
)
Chemini Atseret (fr) 👁 Suqel
(22 Tishri (fr) 👁 Suqel
)
Hanoucca (fr) 👁 Suqel
(25 Kislev (fr) 👁 Suqel
)
Tou Bichvat (fr) 👁 Suqel
(15 Shevat (fr) 👁 Suqel
)
Pourim (fr) 👁 Suqel
(14 Adar (fr) 👁 Suqel
)
Pessa'h (fr) 👁 Suqel
(15 Nissan (fr) 👁 Suqel
)
Mimouna (fr) 👁 Suqel
(21 Nissan (fr) 👁 Suqel
)
Chavouot (fr) 👁 Suqel
(6 Sivan (fr) 👁 Suqel
)
Lag Ba'omer (fr) 👁 Suqel
(18 Iyar (fr) 👁 Suqel
)
Tou Beav (fr) 👁 Suqel
(15 Av (fr) 👁 Suqel
)
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay république parlementaire (fr) 👁 Suqel
d État unitaire (fr) 👁 Suqel
Exécutif (fr) 👁 Suqel
gouvernement d'Israël (fr) 👁 Suqel
Assemblée délibérante (fr) 👁 Suqel
Knesset (fr) 👁 Suqel
président de l'État d'Israël (fr) 👁 Suqel
Isaac Herzog (fr) 👁 Suqel
(7 Yulyu 2021)
Premier ministre d'Israël (fr) 👁 Suqel
Benyamin Netanyahou (fr) 👁 Suqel
(29 Duǧember 2022)
Corps judiciaire suprême (fr) 👁 Suqel
Cour suprême d'Israël (fr) 👁 Suqel
Tadamsa
Produit intérieur brut nominal (fr) 👁 Suqel
520 700 000 000 dollar (fr) 👁 Suqel
(2022)
Tadrimt Cekel amaynut
Amekzay uglim
Izṭi akudan
Domaine internet (fr) 👁 Suqel
.il (fr) 👁 Suqel
d ישראל. (mul) 👁 Suqel
Plan de numérotation (fr) 👁 Suqel
+972
Numéro d'appel d'urgence (fr) 👁 Suqel
100 (fr) 👁 Suqel
, 101 (fr) 👁 Suqel
d 102 (fr) 👁 Suqel
Azamul n tmurt IL
Nniḍen

Tansa n web gov.il
👁 Facebook: IsraelArabic
👁 Twitter: Israel
👁 Instagram: stateofisrael
👁 Telegram: Israel_inarabic
👁 Youtube: UCt6Fq64J2rTswe4uhZtxNtg
TikTok: israel 👁 Modifier la valeur sur Wikidata

Israyel (s taɛebrit יִשְרָאֵל‎, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل‎, Isrā'īl) isem ines unṣib Awanek n Israyel (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל‎ , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل‎, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s ugafa, Surya s ugafa asammer, s usammer Urdun, s unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n Israyel d yiwen awanek uday kan i yellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuḥet maca llan g-yes tigwti n udayen d tadersi n waɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.

Awanek atrar n Israyel mɣind iẓuran-is s takti n Tamurt n Israyel (Eretz Ysra’el) i g-yellan g’allaɣ n udayen g azal n 3000 iseggasen deqqal amgaru amedlan amenzu, tametti n iɣlanen teǧǧad l'eḥkem n wegmuḍ alemmas d Falaṣṭin ger ifasen n ibritaniyen bac ad xleq axxam aɣelnaw i-udayen, g useggas n 1947, iɣlanen i dduklen bḍan tamurt n Falesṭin ɣef sin iwanaken, yiwen awanek uday, wayed aɛrab, g 14 magu 1948 teḍra taseɣrut n uzarug n awanek n Israyel s umtawa n iɣlanen i dduklen, deqqal-is krend iɛraben s umgaru mgal udayen axater ugin ad qeblen azarug n awanek n Israyel, rnan imgura nniden maca Israyliyen rebḥen g yal imenɣiyen, rnan sbaɛden tilas isen tefkan iɣlanen idduklen uqbel, g’imir nni udayen d iɛraben kecmen g yiwen azenzab n imenɣiyen ur yetfak Tezmel Israyel imtawayen n telwit akk d timura n Maser d Urdun Awanek n Israyel yewweḍ ɣef kra imanzyen am tugdut timgensest, angaraw awamni, afran amegradi, Aneglaf amenzu d netta i gellan ixxef n unabad akk d l Kneset. Tadamasa taɣelnawt n Israyel tella tis 44 g ddunit, taneflit talsant, tilelli n tifeffegt. Urcalim d tamdint tamaneɣt d tamdint i meqqren deg Israyel, din i yella asutel n unabad maca ammas n tadamsa d tiẓraf yella g tamdint n Tel Aviv.

Issem n Israyil ybined i tikkelt tamenzut g aẓru n Merenptah g useggas 1200 uqbel talalit n Ɛisa, issem agi yella d win n Tagelda n Israyel tamzikit. Issem n Israyil d yessem i s-yefka illu i Yeɛqub ass mi yennuɣ ar tama n lmalayek n Illu anamek ines «win innuɣen ar tama n Illu» Yeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i yeffɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyel neɣ «Israyliten» G taseɣrut n’uzarug n awanek n Israyel id ixelqen g’useggas n 1948 yettef issem n Israyel yeǧǧa issmawen niḍen am Ṣehyun, Tudayt (Judea).

Iẓuran imezwura

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamurt n Israyl (awal-agi itwassen s tɛebrit s Erets Yisrael) yella kra i sɛan azal ameqqran ɣur udayen; g Turat yura belli Illu yefkad amiru i udayen bac asen-yefk tamurt n Israyel faken a tili tamurt-nsen neg axxam-nsen

👁 Image
Masada

Taṣiyunit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
👁 Image
Teodor Herzel Bbas n awanek uday
👁 Image
Beṭṭu n 1947

Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq taṣionit (Ṣionism): udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen Falesṭin seg ifassen n Tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer Falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.

Di 1948, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Ɣ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin:

Udayen qeblen, aɛraben ugin beṭṭu-yagi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen: Israyel terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyel rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg tamurt n Falesṭin rewlen ɣer Israyel.

G 1967, tskker Maṣer abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyel tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyel terbeḥ daɣen kter akal.

G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyel, meɛna xesren daɣen: lgirra d wakal. Israyel tuɣal-d tameqqrant zdat Israyel n 1948.

👁 Image
L'Kneset amni n Israyel