---

👁 Image

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartreproduktion - Karttikeya - Karttula - Kartum - Kartusch - Kartusch 1. Strut eller fodral av rullat papper - Kartusch 2. Kavalleriväska i styft läder - Kartusian-orden

👁 scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

---

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hela kartytan af de ofta minutiösa
detaljerna samt genom nödvändigheten af,
att kartbilden måste kunna revideras.
K. Rn.

Karttikeya, ind. myt. (eg. ”härstammande
från Krttikas”, Plejaderna), Skanda,
Kumara l. Subrahmanya (i södra Indien),
den indiske krigsguden, i denna egenskap
efterträdande Indra. Tillhörande Çivas krets —
hans härstamning anges högst olika: Brahmas
äldste son Sanatkumara; son af Çiva och Durga,
af Agni och Ganga (Ganges), af Agni och Krttikas
o. s. v. — föddes han i en bamburörsskog (på
Himalaya) samt uppfostrades af de som nymfer
tänkta Plejaderna (Krttikas). Han föreställes
med sex hufvud, 2—12 armar, ridande på en
påfågel. Fullt utvecklad på ett par dagar,
blef han gudarnas härförare mot Asuraerna
(demonerna). Han säges sålunda vara förmäld
med Devasena (”Gudarnas här”). I månaden
Karttika (okt.) firas hans fest med musik och
illumination på bergen. Hans tempeltjänarinnor
äro prostituerade. Hos Jaina är Kumara tjänare
hos den 12 Arhat i den nuv. tidsåldern
(avasarpini).
K. F. J.

Karttula, imperiellt pastorat af 1:a
kl., Kuopio prosteri och stift, Finland,
Kuopio län, härad och domsaga. Landareal
777 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 9,306
pers. (1908).
A. G. F.

Kartum (Chartum, Khartum), hufvudstad i
prov. (mudirije) K. i angloegyptiska Sudan,
säte för generalguvernören öfver Sudan och en
koptisk biskop, ligger på södra stranden af
Blå Nilen, omedelbart innan den förenar sig med
Hvita Nilen. Namnet, som betyder elefantsnabel,
anspelar på formen af landtungan mellan de båda
floderna, hvilken slutar med Ras K. Staden,
som 1907 hade 14,823 inv., anlades 1823—30 af
Muhammed Ali och har ett utmärkt läge i både
strategiskt och merkantilt afseende. Den växte
också raskt, var medelpunkt för en blomstrande
elfenbens- och slafhandel, utgångspunkt
för handels- och eröfringsexpeditioner och
hade på 1880-talet öfver 60,000 inv., ehuru
den hufvudsakligen bestod af en rad låga
lerkojor. Redan 1867 förenades K. med Kairo genom
telegraf. Vid mahdins uppträdande blef K. under
Gordons befäl centrum för motståndet mot denne,
men eröfrades af dervischerna 26 jan. 1885,
hvarvid Gordon mördades. I aug. s. å. lät mahdin
fullständigt förstöra K., och Omdurman, midtför
de båda flodernas förening på Nilens vänstra
strand, bestämdes till hufvudstad i mahdins
rike. Sedan Kitchener 1898 intagit Omdurman
och krossat kalifens makt, började K. åter
uppbyggas efter europeiskt mönster. Breda,
flerstädes med träd planterade och af elektriska
spårvagnar trafikerade gator skära hvarandra
vinkelrätt, de flesta husen äro af tegel,
delvis med användning af sandsten, och omgifna
af härliga trädgårdar. Utefter floden går en
5 km. lång kaj; längst i ö. ligger förstaden
Burri, därpå följa de engelska kasernerna och
ett stycke af den gamla stadsvallen samt det
praktfulla, genom frivilliga bidrag uppförda
Gordon memorial college, där unga infödingar
erhålla högre undervisning af egyptiska och
engelska lärare och utbildas för ämbetsmannabefattningar;
dessutom innesluter det ett handels-
och industrimuseum, handels- och industriskolor
jämte ett bakteriologiskt laboratorium,
hvars närmaste uppgift är att bekämpa Sudans
infektionssjukdomar. Som filial till anstalten
har nyligen byggts en folkskola för 400 gossar,
af hvilka 100 bo i skolan. I dess närhet ligga en
militärskola och ett sjukhus och något västligare
Sudanklubbens vackra hus. Engelska ämbetsmäns
villor och trädgårdar, sirdarens palats på samma
ställe, där Gordon föll, upptaga vidare, platsen
emellan kajen och den ståtliga kediv-avenyn. På
en öppen plats vid denna, strax bakom palatset,
är Gordons staty (på kamel) rest. I stadens
västra del ligger en zoologisk trädgård. Den
bakre (södra) stadsdelen hyser de grekiske och
infödde köpmännens butiker; vid Abbas square,
midt i staden, ligger moskén. — Midt emot K. på
norra stranden af Blå Nilen ligger förstaden
Halfaje (Kartum North) med järnvägsstation. En
väldig svängbro för kombinerad järnvägs- och
körtrafik förenar de båda städerna, hvarigenom
järnvägen från nedre Egypten når själfva K.
J. F. N.

Kartusch. 1. (Fr. cartouche, it. cartoccio,
af lat. charta, pappersblad). Det italienska
ordet betyder eg. en strut eller ett fodral af
rulladt papper, men nyttjas äfven som benämning
på de titelinfattningar, i form af halfuppvikna
pappersrullar, som plägade tecknas å kartor,
böcker o. d. och vanligen äfven voro omgifna af
andra prydnader eller attribut. Under barocktiden
användes på liknande sätt anordnade sköldar
eller infattningar med upprullade
eller omböjda utsprång (se fig.). Sedermera har
ordet blifvit användt i betydelsen af en rikare
ornerad infattning i allmänhet, företrädesvis
då den är tecknad eller graverad, t. ex. kring
en titel eller smärre bildframställning. — Om
den s. k. hieroglyfkartuschen se Egyptisk
skrift, sp. 1501. — 2. (Fr. cartouchière),
krigsv., den väska af styft läder, i
hvilken kavalleristerna och stundom jämväl
artilleristerna inom de flesta arméer medföra
sin ammunition (jfr Patronkök). Den bäres
på en rem öfver vänstra axeln. Kartuschen
är numera aflagd i svenska armén och
bäres endast till paraddräkt med den gamla
uniformen af officerare och underofficerare.
1. Upk.* 2. C. O. N.

👁 illustration placeholder

Kartusian-orden (lat. Ordo Cartusiensis),
klosterorden, stiftad 1084 af Bruno
(se d. o.) från Köln (d. 1101), kansler
i ärkestiftet Reims. Efter att först ha
grundlagt en eremitkoloni i Sèche-Fontaine
drog han sig 1084 med några likasinnade ut
i den ödsliga dalen Chartreuse (Cartusia,
hvaraf ordens namn) i Dauphiné, dep. Isère,
n. om Grenoble. I början utan någon regel lefde
de där klädda i hvitt under ständig tystnad
och de strängaste botöfningar, sysselsatta med
afskrifning af böcker. Af påfven kallad till
Rom, drog sig Bruno sannolikt 1091 tillbaka
till La Torre i Kalabrien, där han grundlade
en eremitsammanslutning, liknande den vid
Chartreuse. 1137 räknade kartusianerna fyra
kloster i Frankrike, och 1176 bekräftades den
nya organisationen af påfven som en själfständig
munkorden. I början af 1700-talet omfattade
densamma 170 kloster. Före 1130 funnos inga
skriftliga regler; därefter föranstaltade Guigo
de Castro, den femte priorn i klostret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

---

👁 Valid HTML 4.0!
👁 All our files are DRM-free

---