Juristprogrammet är i Sverige ett utbildningsprogram vid universitet som leder till juristexamen.[1] Motsvarande utbildningsprogram finns i de flesta länder.
Upplägg
[redigera | redigera wikitext]Juristprogrammet omfattar 4,5 år, uppdelade i nio terminer. Varje år är indelat i två terminer, och skiftar dels varje sommar och dels en bit in i januari. Varje termin motsvarar 30 högskolepoäng, vilket ger totalt 270 högskolepoäng.[1]
På juristprogrammet används betygsskalan UM, som består av betygsstegen U, B, BA och AB.
Antagning
[redigera | redigera wikitext]Antagningen till juristprogrammet sker två gånger per år, under höst- och vårterminen.[2] För att få behörighet till juristprogrammet krävs grundläggande högskolebehörighet samt Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 och Historia 1b/1a1+1a2, eller Samhällskunskap A och Historia A.[1]
Söktrycket har under lång tid varit mycket högt, vilket har medfört höga krav på gymnasiebetyg och/eller högskoleprovspoäng. Juristprogrammet vid Stockholms universitet har i flera år varit Sveriges mest sökta utbildning. Samtliga av de fyra mest sökta utbildningarna höstterminerna 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 var juristprogram.[3]
Sveriges mest sökta utbildningar höstterminen 2018
[redigera | redigera wikitext]1. Juristprogrammet, Stockholms universitet (7109 sökande)
2. Juristprogrammet, Uppsala universitet (6371 sökande)
3. Juristprogrammet, Lunds universitet (6033 sökande)
4. Juristprogrammet, Göteborgs universitet (5672 sökande)
Placering efter antal sökande, övriga juristprogram
[redigera | redigera wikitext]10. Juristprogrammet, Örebro universitet (4857 sökande)
24. Juristprogrammet, Karlstads universitet (3680 sökande)
25. Juristprogrammet, Umeå universitet (3626 sökande)[3]
Lärosäten
[redigera | redigera wikitext]I Sverige finns det sju universitet som erbjuder juristprogrammet:
- Göteborgs universitet
- Karlstads universitet
- Lunds universitet
- Stockholms universitet
- Umeå universitet
- Uppsala universitet
- Örebro universitet
Därtill finns det svenskspråkiga juristutbildningar vid Helsingfors Universitet och Åbo Akademi, upp till och med Juris Magister.[4] [5][6]
Rankning
[redigera | redigera wikitext]2021 återfinns tre av Sveriges juristutbildningar:[7]
- Stockholms universitet, plats 101-150
- Lunds universitet, plats 101-150
- Uppsala universitet, plats 151-200
Times Higher Educations rankning
[redigera | redigera wikitext]2022 återfinns sex av Sveriges juristutbildningar:[8]
- Lunds universitet, plats 116
- Uppsala universitet, plats 131
- Stockholms universitet, plats 176
- Göteborgs universitet, plats 203
- Umeå universitet, plats 351-400
- Örebro universitet, plats 401-500
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 "SU: Juristprogrammet". Stockholms universitet. Läst 17 augusti 2017.
- ↑ Juristprogrammen vid Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet antar dock enbart till höstterminerna.
- 1 2 "Antagningsstatistik". UHR. Läst 27 april 2018.
- ↑ ”Studera juridik – juristen.fi”.juristen.fi. Arkiverad från originaletden 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201033354/http://juristen.fi/studera-juridik-i-finland/.Läst 30 november 2017.
- ↑ ”Studier | Helsingfors universitet”.Helsingfors universitet. 26 september 2016. https://www.helsinki.fi/sv/juridiska-fakulteten/studier.Läst 30 november 2017.
- ↑ ”Magisterprogrammet i juridik”.Åbo Akademi. 7 oktober 2022. https://www.abo.fi/utbildningsprogram/magisterprogram-i-juridik/.Läst 15 mars 2024.
- ↑ ”QS World University Rankings by Subject 2021: Law.”. https://www.topuniversities.com/university-rankings/university-subject-rankings/2021/law-legal-studies.Läst 21 februari 2022.
- ↑ ”World University Rankings”(på engelska). 1 januari 2022. https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/2022/world-ranking#!/page/0/length/25/locations/SWE/sort_by/rank/sort_order/asc/cols/stats.Läst 21 februari 2022.