VOOZH about

URL: https://sv.wikipedia.org/wiki/Neoklassisk

⇱ Nyklassicism – Wikipedia


Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Neoklassisk)
👁 Image
Jacques-Louis DavidHoratiernas ed (1774). Louvren, Paris.
👁 Image
Antonio CanovaAmor och Psyche (1793). Louvren, Paris.
👁 Image
Robert SmirkeBritish Museum.

Nyklassicism (ibland nyantik) var den mest betydelsefulla stilen inom konst och arkitektur i Europa och Nordamerika från cirka 1750.[1] Stilen förblev populär fram till cirka 1820 i fråga om konst, medan den höll sig dominerade ända fram till och med 1880-talets byggboom i fråga om husbyggande. Från och med 1890-talet började stilen blandas upp med fantasifulla så kallade nystilar och nybarock för att sedermera nästan helt ersättas av art nouveau och jugend.

Nyklassicismen, neoklassicism, inspirerades av grekisk-romerska former, känslolägen och ideal. Stilen var inte bara en reaktion mot rokokon utan hade också en politisk sida i Frankrike och Amerika, där anspelningarna på de "demokratiska" styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika.

Nyklassicismen inspirerades av de arkeologiska fynden vid utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum 1748[2] och av den tyske arkeologen Winckelmanns författarskap.[3] I England hade skulptören John Flaxman, porslinsfabriken Wedgwoods "etruriska" servis och Adamstilen i heminredningen samtliga sitt ursprung i pånyttfödelsen av antikens klassiska motiv, ämnen och dekorutsmyckning. I Rom var skulptörerna Antonio Canova och Bertel Thorvaldsen nyklassicismens stora företrädare, och i Frankrike, där den kom att förknippas med revolutionen, Jacques-Louis David.[4]

Inom arkitekturen uppstod stilen på 1760-talet och spreds till Frankrike, England och Ryssland. En klassicerande tendens hade dock funnits redan under barocken på 1600-talet. Utmärkande drag är bruket av ordningar (fristående kolonner eller pilastrar), pediment, entablement, friser och klassiska dekorornament.[5][6] Bland arkitekterna märks Filippo Juvarra, Luigi Vanvitelli och John Nash.[7]

  1. Irwin 1997, s.10.
  2. Irwin 1997, s.36–37.
  3. Irwin 1997, s.29.
  4. Irwin 1997, s.143–144.
  5. Schulman, Bruce R..”Classical Orders of Architecture”. Charlotte-Mecklenburg Historic Landmarks Commission. Arkiverad från originaletden 26 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060826191225/http://www.cmhpf.org/kids/dictionary/ClassicalOrders.html.Läst 23 april 2017.
  6. ”Order – Architecture”.Encyclopædia Britannica. 22 juli 2009. https://www.britannica.com/technology/order-architecture.Läst 23 april 2017.
  7. Irwin 1997, s.343.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
vr
Arkitekturhistoria
👁 Image
Kategori 👁 Kategori
vr
Europas konsthistoria
Strömningar👁 Gud skapar Adam, av Michelangelo
1900-talet
2000-talet
vr
Världens konst
Afrika
Amerika
Asien och Oceanien
Europa
Flera kontinenter
se även Europas konsthistoria, Västerländsk konsthistoria
Auktoritetsdata