vars

1. (dialektalt) var
2. (dialektalt) vart

👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: Av fornsvenskahvarest(”varest”) med varianten hvarst, av äldre hvaris. Se varest.

vars

1. (relativa pronomen) indikerar tillhörighet till det senast nämnda substantivet eller pronomenet; genitiv av som

   Där är trädet, vars grenar föll ner på mitt tak.

   Jag åt ett äpple, vars skal var grönt.

   Synonymer: vilkens u (ålderdomligt), vilkets n (ålderdomligt), vilkas pl

   Grammatik: Historiskt sett har vars endast brukats i singular och bruk i plural ansågs då felaktigt. Nuförtiden anses emellertid bruk i både singular och plural vara korrekt.^[1]

   Se även: vems (frågeord)

2. (skånska, distributivt pronomen) var; angivande för vad varje part har eller får

   Vi fick vars en godisbit.

   De tog vars två sockerbitar till kaffet.

   Etymologi: Ombildning från varsin eller varsitt till vars en/ett och sedan utvidgat till övriga räkneord.

   Användning: Används, till skillnad från var, före räkneordet.

vars

1. böjningsform avvar