Ahlbäck, Olav. 1976-. Ordbok över Finlands svenska folkmål. 3 band. Forskningscentralen för de inhemska språken, Skrifter 1. Helsing- fors: Forskningscentralen för de inhemska språken.
Ásgeir Blöndal Magnússon. 1959. "um framburðinn rd, gd, fd". Íslensk tunga. Tímarit um íslenzka og almenna málfraeði [Lingua Islandica] 1: 9-25.
Bakken, kristin. 2001. "Fokk og fjødd -om utviklingen av gammel- norsk l i Vest-Telemark". Maal og Minne 2001: 183-209.
Bandle, Oskar. 1956. Die Sprache der Guðbrandsbíblía. Ortographie und Laute, Formen. Bibliotheca Arnamagnaeana 17. kopenhagen: Munks- gaard.
-. 1973. Die Gliederung des Nordgermanischen. Beiträge zur nordischen Philologie. Basel und Stuttgart: Helbing & Lichtenhahn.
Beito, Olav T. 1975. "Jamvektsformer av ord med intervokalisk rð > ł eller r, og rt > ṭ". Maal og Minne 1925: 61-64.
Borg, Arve. 1971. Palatalisering av dentalar. uprenta hovudoppgåve, uni- versitetet i Oslo.
Celander, Hilding. 1906. Om övergången av ð > d i fornisländskan och forn- norskan. Akademisk avhandling. Lund.
Mykje dei same prinsippa går eg inn for i førkristen religions-og kulturhistorie, sjå Heide 2006b, 2006c, 2006a og 2009.
Chapman, kenneth G. 1962. Icelandic-Norwegian linguistic relationships. Scandinavian university books 7. Oslo: universitetsforlaget.
Christiansen, Hallfrid. 1946-48. Norske dialekter. (Hft. 1-3). Oslo: Tanum.
Dagsgard, Asbjørn. 2006. Målet i Lom og Skjåk. Grammatikk og ordliste. [Lom og Skjåk]: Lom kommune og Skjåk kommune. enger, Hans-Olav. 1994. "To lydhistoriske småstykker". Maal og Minne 1994: 135-42.
Gustavson, Herbert. 1940-48. Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt. 2 band. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Ser. B 42, 50. uppsala.
Gvåle, Gudrun Hovde ofl. 1985. Hått sie du? Målføra i Hjartdal, Sauland og Tuddal. Sauland: Hjartdal mållag.
Harling-kranck, Gunilla. 1998. "Finlandssvenska dialekter." I Gunilla Harling-kranck (red.): Från Pyttis till Nedervetil. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 610, 139-59. Helsingfors: Sven- ska litteratursällskapet i Finland.
Harling-kranck, Gunilla (red.). 1998. Från Pyttis till Nedervetil. Tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Skrifter ut- givna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Haugen, einar. 1976. The Scandinavian languages. An introduction to their history. London: Faber and Faber.
Heide, eldar. 2004. "uventa ikkje-patalal n av nd i nordnorsk. Typen gandr > /ga:n/.". Maal og Minne 2004: 56-69.
-. 2006a. "Spirits through respiratory passages." I John Mckinnel m. fl. (red.): The Fantastic in Old Norse / Icelandic Literature. Sagas and the British Isles. Preprint Papers of The 13 th International Saga Conference, Durham and York, 6 th -12 th August, 2006, 350-58. elektronisk versjon på http://www.dur.ac.uk/medieval.www/sagaconf/heide.htm. [Dur- ham]: [university of Durham].
-. 2006b. "Spinning seiðr." I Anders Andrén m. fl. (red.): Old Norse re- ligion in long-term perspectives. Origins, changes, and interactions. An inter- national conference in Lund, Sweden, June 3-7, 2004. Vägar till Midgård 8, 164-70. Lund: Nordic Academic Press.
-. 2006c. Gand, seid og åndevind. Dr. art.-avhandling, universitetet i Bergen. -. 2009. "More inroads to pre-Christian notions, after all? The poten- tial of late evidence." Á austrvega. Saga and East Scandinavia. Preprint Papers of The 14 th International Saga Conference. Uppsala, 9 th -15 th Au- gust 2009. 8 pages.
Hesselman, Bengt. 1948. Huvudlinjer i nordisk språkhistoria. Nordisk kultur III-IV. 3 hefte med løpande paginering. uppsala: Almqvist och Wiksell.
Hultman, Olof. 1894. "De östsvenska dialekterna." Finländska bidrag till svensk språk-och folklifsforskning, 113-303. Òg som bok, same år og stad, med likt sideoppsett, men paginering 1-195. Helsingfors: Sven- ska landsmålsföreningen i Helsingfors.
Haegstad, Marius. 1899. Gamalt trøndermaal. Upplysningar um maalet i Trøndelag fyrr 1350 og ei utgreiding um vokalverket. Videnskabsselska- bets Skrifter. II. Historisk-filosofiske klasse. kristiania.
-. 1900. Hildinakvadet. Med utgreiding um det norske maal paa Shetland i eldre tid. Videnskabsselskabets Skrifter. II, Historisk-filosofiske klasse. Christiania: I kommission hos Jacob Dybwad.
Indrebø, Gustav. 1951 [før 1942].
Norsk Målsoga. Bergen: [Norsk Bok- reidingslag].
Iversen, Ragnvald. 1913. Senjen-maalet. Lydverket i hoveddrag. Viden- skapsselskapets skrifter. II, Hist.-filos. klasse, 1912: 4. kristiania: I kommisjon hos Dybwad.
Jakob Benediktsson. 1959. "um tvenns konar framburð á ld í íslenzku". Íslenzk tunga. Tímarit um íslenzka og almenna málfraeði [Lingua Islan- dica] 1: 32-50.
Jansson, Valter. 1944. "Palataliserade dentaler i nordiska språk." I k.G. Ljunggren (red.): Festskrift till Jöran Sahlgren 8. 4. 1944, 447-64. Lund: Gleerup.
kock, Axel. 1883. "Om svenskans behandling af ljudförbindelsen iū ock om fornsvenskans l-ljud". Svenska landsmål och svenskt folkliv 2-12, 1-13.
-. 1893. "Till frågan om supradentalt l och n i det nordiska fornspråket". Arkiv för nordisk filologi 5: 254-68.
kolsrud, Sigurd. 1927. "Nokre overgangar i indre Austlandsmaal." Fest- skrift til Hjalmar Falk 30. desember 1927. Fra elever, venner og kolleger, 430-58. Oslo: Aschehoug.
-. 1951. Nynorsken i sine målføre. Oslo: I kommisjon Dybwad. kristoffersen, Gjert. 2000. The phonology of Norwegian. The Phonology of the world's languages. Oxford: Oxford university Press. kusmenko, Jurij. 1997. "Det tjocka l-ets historia i nordiska språk." I Pa- trik Åström (red.): Studier i svensk språkhistoria 4. Förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska språkets historia. Stockholm 1.-3. no- vember 1995. MINS 44, 119-27. Stockholm: Institutionen för nor- diska språk, Stockholms universitet.
Langleite, erling. 1974. "Gudbrandsdalsmål." I Ola Skogstad (red.): Aust- landsmål. Språkarv og språkbruk på indre Austlandet, 78-91. Oslo: Det Norske Samlaget.
Larsen, Amund B. 1886. Oversigt over de trondhjemske dialekters slaegtskabs- forhold. Det kgl. Norske vidensk. selskabs skrifter 1885. Trondhjem.
-. 1897. Oversigt over de norske bygdemål. kristiania: Aschehoug.
-. 1907. Kristiania bymål. Vulgaersproget med henblik på den utvungne dag- ligtale. kristiania: Cammermeyer.
-. 1948. Oversigt over de norske bygdemål. Oslo: Aschehoug. -. 1976 [1890-91]. "Indberetning fra adjunkt Amund B. Larsen om rei- ser foretagne med offentlig stipendium i årene 1888-1890 for at stu- dere bygdemålene i kristiansands stift." I Magne Myhren (red.): Amund B. Larsen: Skrifter. Fyrste gong prenta i universitets-og Skole-Annaler. Ny raekke. 5 te aargang. 1890 og 6 te aargang 1891, 131- 205. Oslo: universitetsforlaget.
"Arbeidsmeldinger." I Magne Myhren (red.): Amund B. Larsen: Skrifter, 227-46. Fyrste gong prenta i Maal og Minne 1949. Manuskript frå 1897-1902. Oslo: universitetsforlaget.
Levander, Lars. 1925-28. Dalmålet. Beskrivning och historia. 2 band. upp- sala: Appelberg.
Molde, Ann-kristin. 2005. Innføringen av tjukk l og retroflekser i østlandsk -en empirisk avklaring og optimalitetsteoretisk analyse. Hovedoppgave. Nordisk institutt, universitetet i Bergen, juni 2005.
Myrvang, Finn. 1972. "Palatalar -allofonar eller eigne fonem?". Maal og Minne 1972: 66-73.
Naert, Pierre. 1946. "ur min färöiska kortlåda". Arkiv för nordisk filologi 61: 126-40.
Noreen, Adolf. 1904. Altschwedische Grammatik mit Einschluss des Alt- gutnischen. Sammlung kurzer Grammatiken germanischer Dialekte 8, altnordische Grammatik. Halle: Niemeyer.
-. 1923. Altisländische und altnorwegische Grammatik (Laut-und Flexi- onslehre) unter berücksichtigung des urnordischen. Altnordische Gram- matik I. Sammlung kurzer Grammatiken germanischer Dialekte. A, Hauptreihe 4 1. Vierte vollständig umgearbeitete Auflage. Halle: Max Niemeyer.
Nyström, Gunnar. 1982. "Om maskulina substantiv på -l i älvdalsmålet". Svenska landsmål och svenskt folkliv 105. 52-77.
-. 2000. "Språkhistorien och vår tids svenska dialekter. Nya rön om Älvdalsmålets morfologi." I Lars-erik edlund (red.): Studier i svensk språkhistoria 5. Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets historia. Umeå 20-22 november 1997. Nordsvenska 11, 25- 48. umeå: Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk vid umeå universitet.
Reitan, Jørgen. 1906. Aalens maalføre. Kort fremstilling av lydlaeren med oversigt over ordenes bøining. Videnskabs-selskabets skrifter. II, Hist.- filos. klasse. Christiania: I kommission hos Jacob Dybwad.
Ronge, Hans H. 1993. "kakuminalt l -ålder och ursprung." I Lars Wol- lin (red.): Studier i svensk språkhistoria 3. Förhandlingar vid Tredje sam- mankomsten för svenska språkets historia, Uppsala 15.-17. oktober 1992, 193-201. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid uppsala universitet. [uppsala]: Institutionen för nordiska språk vid uppsala universitet.
Ross, Hans. 1907. Norske Bygdemaal. III. Oust-telemaal o numedalsmaal. IV. Hallingmaal o valdresmaal. V. Gudbrandsdalsmaal. VI. Upplands- maal. Videnskabs-selskabets skrifter II, Hist.-filos. klasse 1907: 5. Christiania: I kommission hos Dybwad.
-. 2003. "Språkendringar med eller utan kontakt i Vest-Norden?". I kris- tján Árnason (red.): Útnorður. West Nordic standardisation and varia- tion. Papers from a symposium in Stockholm October 7 th 2001. Rey kjavík: Institute of Linguistics, university of Iceland Press. 81-110.
Seip, Didrik Arup. 1931. Norsk språkhistorie til omkring 1370. Oslo: As- chehoug.
-. 1934. Studier i norsk språkhistorie. Oslo: Aschehoug.
Sjöstedt, Gösta. 1936. Studier över r-ljuden i sydskandinaviska mål. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund. Lund: Landmålsarkivet.
Skautrup, Peter. 1944. Det danske sprogs historie. 1. Fra guldhornene til Jyske lov. københavn.
Skjekkeland, Martin. 1997. Dei norske dialektane. Tradisjonelle saerdrag i jamføring med skriftmåla. kristiansand: Høyskoleforlaget.
Skomedal, Trygve. 1971. "Vokalsystemet i Saetesdalsmålet." I Hallvard Ma- gerøy og kjell Venås (red.): Mål og namn. Studiar i nordisk mål-og nam- negransking, 291-306. Oslo -Bergen -Tromsø: universitetsforlaget.
Skulerud, Olai. 1918-38. Tinnsmaalet. 2 band. Halle a.S.: Niemeyer. -. 1934. "um tviljoding av vokalar i bygdemåli på Søre Sunnmøre." Stu- dia Germanica tillägnade Ernst Albin Kock den 6 december 1934, 328-48. Lunder germanistische Forschungen 1. Lund: Gleerup.
Solstrand, Väinö. 1925. "Svensk stavelseförlängning. Med särskild hänsyn till språket i Åland och uppland". Studier i nordisk filologi 16:1. 1-116.
Sommerfelt, Alf. 1952. "Differensiasjonen av ll til dl i norrønt språk." I H. Bach (red.): Festskrift til L. L. Hammerich på tresårsdagen, den 31. juli 1952, 219-21. københavn: Gad.
Storm, Johan. 1884. "Norsk Lydskrift med Omrids af Fonetiken". Nor- vegia. Tidsskrift for det norske folks maal og minder 1: 19-179.
Torp, Arne og Lars S. Vikør. 2003. Hovuddrag i norsk språkhistorie. 3. utg. 1. utg. Oslo: Ad Notam Gyldendal, 1993. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Vendell, Herman. 1904. "Översiktlig framställning av de östsvenska må- lens ljud-och böjningsförhållanden." Ordbok över de östsvenska dialek- terna I. Skrifter utgifna af Svenska litteratursällskapet i Finland 64, XV-XLII. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.
Wessen, elias. 1945. Svensk språkhistoria. 1: Ljudlära och ordböjningslära. 2. upplaga. Stockholm: Filologiska föreningen vid Stockholms högskola.
Wessén, elias. 1968. Svensk språkhistoria 1. 8. upplaga. Stockholm. Zetterholm, D. O. 1939. Om supradentala ock kakuminala n-ljud i nor- diska språk. Svenska landsmål och svenskt folkliv B. uppsala.
Zilliacus, kurt. 1992. Åboländska. Föreningen konstsamfundets publi- kationsserie. Forskningscentralen för de inhemska språken. Hel- singfors: konstsamfundet. Eldar Heide Senter for mellomalderstudiar / Centre for Medieval Studies (CMS) universitetet i Bergen Postboks 7805 N-5020 Bergen [email protected]
