Rebecka Hägert-Backull i podden Föräldrasnack har alltid kämpat med läsning. Hon har dyslexi och jobbiga minnen från läsning i skolan. Nu känner hon dåligt samvete när hon undviker högläsning för sina barn och istället spelar upp ljudböcker.

Katarina gästar veckans avsnitt av Föräldrasnack med Carro och Rebecka. Hon pratar om skillnaden mellan högläsning ur böcker och att spela upp en ljudbok, och om vad läsning för småbarn har för betydelse i det långa loppet. Lyssna på avsnittet för att bland annat höra om varför det är så viktigt att barn idag får träna på både splittrad, snabb läsning, och långsam djup läsning.

Men är det så viktigt att läsa för sina barn?

– Man talar idag om litterär amning, det betyder att föräldrar uppmuntras att läsa, sjunga och hålla på med rim och ramsor redan under graviditeten. Man vet att barnet påverkas av detta och det ger en grund till barnets språkkänsla, och uppfattning om språkets melodi och föräldrarnas röster, säger Katarina von Numers i veckans poddavsnitt av Föräldrasnack.

“Hör du till läsarnas klubb?”

Katarina är författare, modersmålslärare och tidigare läsambassadör. Hon menar att en av de främsta orsakerna varför läsning lönar sig för barn är känslan av att bli inkluderad.

– Vi brukar prata om att höra till “läsarnas klubb”. Med det menar man de barn som redan från början känner att läsning och böcker är något de är bekanta med och något de fått med sig hemifrån.

Föräldrar som läser för sina barn sedan födseln förbereder barnen för att de ska ha en given plats i läsarnas klubb senare i livet.

– Det gör att känslan för språket utvecklas och barnet lär sig att förknippa läsning och böcker med något som är positivt. Det gör att man bygger upp en bra relation till litteraturen och språket genast från början, så barnet inte sen känner att det är något hen är exluderad från, säger Katarina.

Högläsningen stärker också relationen mellan barnet och föräldern.

– Det bästa man kan göra när man läser för sina barn är att prata och samtala vad boken handlar om. Man pekar på bilderna och funderar tillsammans och det blir en gemensam upplevelse som man kan diskutera kring. Det är något som stärker gemenskapen men också lägger en grund för läsförståelsen. Man bygger också upp en fin samtalskultur, en vana att samtala och filosofera kring saker och ting, säger Katarina.

Du behöver inte vara perfekt på högläsning

Det finns många knep att ta till för föräldrar som känner att det är motigt att komma igång med högläsning för barnen.

– Man utvecklas som läsare också som vuxen, så man kan börja med de enkla pekböckerna för att långsamt övergå till böcker med mera text. Så småningom kan man välja böcker där det finns mer text men mycket bilder som man kan samtala om med barnen. Man ökar svårighetsgraden långsamt.

Det viktiga är att vara snäll mot sig själv.

– Var inte kritisk mot dig själv, barnen njuter av lässtunden trots att föräldern inte är en professionell högläsare, säger Katarina.

Katarina understryker vikten i att prata positivt om läsning, trots att man själv har ett motstånd kring det.

– Man kan också engagera andra vuxna i läsningen: finns det mor- och farföräldrar, gudföräldrar eller andra som gillar att läsa högt? Kanske de kan läsa för barnen om man själv har svårt med det.

Är ljudböcker sämre än högläsning för barnen?

Men hur är det med ljudböcker, är de så mycket sämre än fysiska böcker?

– Det viktiga är att man läser, inte om det är en fysisk bok eller en ljudbok. Ljudböcker är ett bra komplement till vanlig högläsning, det stimulerar fantasin och öppnar de magiska världarna på precis samma sätt som föräldrarnas högläsning gör, säger Katarina.

Däremot skiljer sig läsupplevelsen för barnet om du spelar upp ljudbok eller om du som förälder läser högt.

– Men den gemensamma läsupplevelsen och samtalet kring det lästa faller bort med en ljudbok.

Det är vanligt att föräldrarna läser för barn när de är små, men slutar med högläsning när barnen väl börjar läsa själv. Katarina uppmuntrar ändå flera att läsa högt också för äldre barn.

– Det finns många barn som har det svårt att få ett flyt i läsningen. Det kan leda till att barnet nöjer sig med böcker som är relativt enkla och barnsliga till innehållet. Högläsning kan här hjälpa så att barn får ta del av mer avancerade texter. Det bidrar till att upprätthålla den positiva inställningen till litteraturen som barnet kan ha fått som yngre.

Tips för att inspirera till läsning

Om man märker att läsning känns ointressant för äldre barn kan man ta till knep för att få upp motivationen.

– Jag minns en familj där de hade ett sådant system att föräldern och barnet kom överens om att vi läser den här boken, och när vi båda har gjort det så far vi och äter glass och pratar om boken tillsammans.

Läsning är inte bara läsning av böcker utan det är ju också viktigt att läsa tidningar och andra texter.

– Barn och unga läser mycket på nätet, så det kanske faller sig naturligare för en tonåring att man läser någon artikel som man diskuterar eller lyssnar på en intressant podd som man pratar om. Det här samtalet kring olika sorters texter kan leva vidare genom andra sorters genrer.