Sättet vi byggt upp vår säkerhetspolitik i Europa speglar en tid när hotet om krig uppfattades vara mycket lägre. Världen är nu en betydligt osäkrare plats, och det kräver att vi i Europa ändrar inställning och blir bättre på att samarbeta för att trygga vår säkerhet i framtiden.

Det här konstaterar Sauli Niinistö i sin rapport om hur Europa ska utveckla sin krisberedskap den kommande tiden. Niinistö säger sig också vilja nå den enskilda EU-medborgaren och få hen att förstå allvaret i behovet av säkerhet för EU.

Niinistö presenterade rapporten som han fick uppdrag att författa av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i våras.

Samarbete och säkerhetsförberedelser krävs

Rapporten Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness lägger fram 80 rekommendationer för att stärka den europeiska beredskapen.

Teija Tiilikainen, direktör för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, bedömer att den drygt 160 sidor långa rapporten är jordnära och konkret och innehåller mycket sådant som EU kan ha nytta av.

– Man kan säkert inte implementera allting, men jag tror att det finns gott om realism. Det finns förslag som väl kan förverkligas inom den närmaste framtiden, säger Tiilikainen.

Rapporten betonar behovet av en helhetssyn som inkluderar alla samhällsnivåer, där Europas beredskap anpassas för både civila och militära utmaningar.

Fientliga aktörer vill, enligt rapporten, utnyttja EU-ländernas politiska oenighet och ekonomiska beroenden som vapen. EU måste därför öka förtroendet mellan medlemsstaterna, EU:s institutioner, och mellan civilsamhället och den privata sektorn.

Hot från Ryssland får särskild uppmärksamhet

Betoningen på EU:s säkerhet är central i rapporten, både när det gäller militär säkerhet, men också sådant som informationssäkerhet och cybersäkerhet.

Niinistö lyfte även under presskonferensen fram EU:s utmaningar med Ryssland och de ryska aggressionerna och sa att Europa måste visa att det inte är svagt.

Niinistö säger i rapporten också att EU:s ekonomiska satsningar på säkerhet är otillräckliga och att budgetresurserna på längre sikt borde anpassas för att reflektera den försämrade säkerhetssituationen i Europa.

Snabbare beslut behövs

För att förbättra EU:s beredskap behövs snabbare beslut och åtgärder vid gränsöverskridande kriser. Det här kräver förstärkt samarbete mellan olika operativa myndigheter, som exempelvis polis, brandkår, räddningstjänst och militär. Dessutom krävs effektivare informationsdelning.

Samarbetet mellan EU och Nato lyfts fram som en nyckelkomponent, med fokus på koordinering och snabbt och effektivt informationsutbyte vid militära kriser.

– Vi måste se till att allt förbereds utgående ifrån att vi är ett stort antal demokratiska länder, som i krissituationer borde kunna fatta gemensamma beslut snabbt, säger Tiilikainen. Jag tror att en viss ny snabbhet behövs, men det måste vara väl förberett.

Sammanfattningsvis presenterar rapporten nio konkreta rekommendationer för att bygga en fullt förberedd union, inklusive att stärka medborgarnas roll, främja samarbete mellan offentligt och privat och öka Europas försvarsinsatser.

Artikeln uppdaterades 30.10.24 kl 16:36 med Teija Tiilikainens kommentarer.