På fredagen meddelade Försvarsministeriet att två ryska jaktplan kränkte finskt luftrum utanför Borgå.

– Det är en misstänkt luftrumskränkning där ryska jaktplan har kränkt finskt luftrum. Utredningen pågår och vi kommenterar inte mer i nuläget, säger försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) i en intervju i Yles tv-program Morgonettan (Ykkösaamu).

Häkkänen säger att det finns tecken på att Ryssland har ökat sin militära närvaro i Östersjöområdet och att spänningarna har ökat.

Han tillägger att Finland övervakar den territoriella integriteten, tillsammans med allierade.

Ryssland försvarar sin skuggflotta

Förra veckan försökte Estland stoppa ett tankerfartyg från Rysslands skuggflotta. Ryssland visade då militär närvaro för att skydda fartyget, något som är ett nytt inslag.

– Ryssland försöker uppenbart sända signaler. De är ganska beroende av sin skuggflotta, som de använder för export för och för att få in pengar till sin krigskassa.

Han tillägger att Finland har full kapacitet att övervaka landets territoriella integritet och har effektiv och högklassig luft- och sjöövervakning, också på Finska viken.

– Vi samarbetar dessutom mycket nära alla Natoallierade. Det finns ingen anledning till panik. Sådana här spänningar har funnits även tidigare i historien. Vi kan ändå ta det lugnt, säger Häkkänen.

Han betonar att situationen är helt under kontroll.

Inget överraskande om rysk uppbyggnad vid östgränsen

Satellitbilder visar att Ryssland bygger upp en stor militär koncentration vid östgränsen. Det har nyligen väckt uppmärksamhet till exempel i medier i Storbritannien, USA och Sverige.

Yle har också flera gånger tidigare berättat om det här temat, till exempel om förändringar i Kamenka och Petroskoj i januari 2025.

– Vi har ganska bra koll på vad som händer på den ryska sidan och på deras planer. Det är inget nytt eller överraskande för oss, säger försvarsminister Häkkänen.

Han påpekar att Ryssland redan för flera år sedan offentliggjorde en plan för nya militärdistrikt och garnisoner.

– Samma sak som de hade under kalla kriget, faktiskt. De återuppbygger dessa kapaciteter och några nya platser tillkommer. Det byggs vissa strukturer.

Försvarsministeriet har tidigare nämnt att efter kriget i Ukraina har Ryssland säkert kapacitet, och kanske också vilja, att omgruppera trupper till baser nära den finska gränsen.

– Men just nu är det ganska tomt på marktrupper där. Vi förbereder oss i Finland på att stärka vårt långvariga försvar, och genom det signalerar vi också att Finland nationellt och tillsammans med Natoallierade har mycket hög beredskap och handlingsförmåga hela tiden.

Gott samarbete också med USA

Antti Häkkänen betonar att Finland har ett gott säkerhetsläge och att det är tydligt att Ryssland siktar på att stärka sin militära kapacitet på lång sikt, och att landet är en aggressiv och farlig granne för hela Europa.

Det är just därför Finland också nu stärker sitt försvar.

Försvarsminister Häkkänen säger att Finland har ett mycket nära samarbete med Natoallierade när det gäller gemensamma försvarsarrangemang. Han framhåller också att samarbetet med USA fungerar mycket väl, även under president Donald Trumps administration.

– Vi är säkra och folk kan vara lugna, även om Ryssland är en farligare granne och gör omstruktureringar.

Antti Häkkänen bedömer att det inte finns ett omedelbart militärt hot mot Finland.

Vi har inga rosenskimrande drömmar om hur illa Ryssland skulle kunna vara i värsta fall, tyvärr

försvarsminister Antti Häkkänen

Han säger samtidigt att den finländska försvarspolitiken nu vilar på flera pelare: dels en förstärkning av det nationella försvaret, dels en förstärkning av det gemensamma försvaret inom alliansen, samt utveckling av försvarspartnerskap.

– Vi har inga rosenskimrande drömmar om hur illa Ryssland skulle kunna vara i värsta fall, tyvärr. Med alla dessa arrangemang vi gör nu syftar vi till att Finland, tillsammans med alliansen, mycket starkt står för sitt eget försvar och att det inte ska uppstå några missförstånd om att man kan komma hit.

Han listar till exempel följande: reservistreformer, skjutbaneprojekt, samarbetsavtal med USA, ett nytt avtal med Japan, Natos multinationella styrkor (Forward Land Forces), förändringar i stabstrukturer och förstärkning av försvarsindustrin i Finland.

Vi kan klara oss också i högintensivt krig

Antti Häkkänen säger att Finland förbereder sig på det värsta.

– Vi förbereder oss inte på småsaker, utan på att vi vid behov klarar oss och kan försvara oss tillsammans med alliansen även i ett hårt högintensivt krig. Det är en ledande princip.

Han nämner dessutom att det finns tydliga tecken på att den ryska presidenten Vladimir Putin håller på att bygga ett långsiktigt globalt samarbete med Kina.

– Och det gör hotet från Ryssland mycket allvarligare än om det bara var Ryssland självt. Ryssland har praktiskt taget redan fått Iran och Nordkorea med i detta militära samarbete. Nordkorea har till och med skickat trupper. Och Iran har gett betydande stöd på andra sätt.

Häkkänen påpekar att det också är en stor fråga vad den här Kina–Ryssland-axeln kan få för betydelse för säkerhetssituationen i världen – också i Asien.

– Kina förstärker sin militära kapacitet på ett aldrig tidigare skådat sätt, även på kärnvapensidan. Det faktum att de allt djupare stöder Ryssland på bred front är en betydande orosfaktor och en stor förändring.