I nuläget är det endast möjligt att avlägga kurser eller enstaka studiehelheter via de öppna högskolorna, men regeringen vill att det i framtiden också ska gå att avlägga en hel examen vid de öppna högskolorna. Målet är att fler ska ta en högskoleexamen.

Planen väcker flera frågor. De rektorer vi har talat med säger att förslaget kom som en överraskning och att syftet med det ännu är ganska oklart.

– Det är en alldeles ny öppning som ställer många saker på ända. Jag har en känsla av att det är en Pandoras ask som har öppnats. Man vet inte riktigt vad som kommer ut av det här, säger Arcadas rektor Mona Forsskåhl.

Ingmar Björkman, rektor vid Svenska handelshögskolan Hanken, säger att det är naturligt att studerande som läser kurser via Öppna universitetet vid Hanken i något skede också kan avlägga en examen vid högskolan.

Enligt honom kommer 30–60 studerande årligen in till Hanken via den öppna högskolan.

Även de andra högskolorna har liknande vägar in via de öppna högskolorna, och rektorerna anser att de nuvarande systemen fungerar bra.

– Öpuleden är en bra mekanism. Den kan man utveckla och göra ännu tydligare och bättre, hellre än att lägga till en hel examensutbildning vid det öppna universitetet, säger Gunilla Widén, tf rektor vid Åbo Akademi.

I fjol antogs 35 personer till examensstudier vid ÅA via Öppna universitetet.

Ett första steg mot terminsavgifter för alla?

Universitetens och högskolornas studentkårer skickade redan i maj ett gemensamt upprop där de konstaterade att regeringens planer innebär slutet på den avgiftsfria högskoleutbildningen i Finland.

Yrkeshögskolornas studerandeorganisation, Finlands studerandekårers förbund SAMOK, är inne på samma linje och skriver att planerna är ett steg mot att begrava den avgiftsfria utbildningen.

Rektor Mona Forsskåhl vid Arcada tror ändå inte att det kommer att ske.

– Vi närmar oss möjligen en modell där man får en gratis första examen, men sedan blir man tvungen att ta ekonomiskt ansvar om man vill ta flera examina på samma nivå, säger hon.

Gunilla Widén vid ÅA konstaterar att det är en viktig grundpelare i det finländska samhället att utbildningen är jämlik och lika tillgänglig för alla oavsett vad man har för ekonomiska förutsättningar.

– När man en gång lägger en avgift någonstans, så är det lättare att lägga en till, säger hon.

”Vi strävar inte efter att göra vinst”

Under de kommande tre åren skär regeringen ner högskolornas grundfinansiering med 65 miljoner euro.

Yrkeshögskolan Novias rektor Örjan Andersson säger att det finns en risk att staten drar bort ytterligare finansiering av högskolorna om allt fler studerande förväntas betala för sin examen och högskolorna förväntas då höja sina avgifter.

Högskolorna ser inte regeringens planer för de öppna högskolorna som en ekonomisk möjlighet.

Vid Öppna universitetet vid Helsingfors universitet tog 27 000 studerande kurser i fjol. Inkomsterna från studieavgifterna var ungefär 1,2 miljoner euro.

Enligt Kai Nordlund, prorektor vid Helsingfors universitet, täcker summan endast en liten del av kostnaderna för att arrangera undervisningen. Resten täcks med pengar från Undervisnings- och kulturministeriets finansieringsmodell för universiteten.

”Vi strävar inte efter att göra vinst med vår verksamhet, utan använder vår budget för att genomföra så mycket utbildning och forskning för samhällets bästa som möjligt”, skriver han per e-post.

Studerande: Ojämlikt system som ökar klasskillnaderna

Studentkårerna i Finland befarar att regeringens planer på att införa en examensmöjlighet vid de öppna högskolorna bidrar till ökande ojämlikhet och allt större klasskillnader i samhället.

– Om man kan ta högskoleexamen genom öppna högskolor öppnar det en snabbfil för personer som har råd att göra det. Det är viktigt att alla ska ha en möjlighet att ta en högre examen, säger Jessica Lindfors, ordförande för Arcadas studerandekår ASK.

Hon är också orolig för att kunskapsnivån kan sjunka i och med att de som studerar via Öppna yrkeshögskolan inte nödvändigtvis har samma möjligheter till närstudier och praktikperioder som andra studerande har vid högskolan.

Anselmi Auramo, ordförande för Finlands studentkårers förbund FSF, är också kritisk till regeringens planer och ser inga fördelar med att öppna upp möjligheten att ta examen via de öppna högskolorna.

– I praktiken grundar sig Finlands välfärdssamhälle på att vi har en avgiftsfri utbildning, och på att alla har en möjlighet att utbilda sig så långt som möjligt. Det är oroväckande om man inför ett system som kostar, säger han.

Ansvarsministern: ”Inget tvång för någon”

Forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie (Saml) betonar att förändringen är stor och att beredningen är i ett tidigt skede, så många saker är ännu oklara.

– Tanken är att i synnerhet de som redan har en högskoleexamen eller som håller på med sin andra eller tredje examen har en möjlighet att göra det via de öppna högskolorna, förklarar hon.

Talvitie säger att den öppna examensstigen främst ska vara en möjlighet för personer som redan är ute i arbetslivet.

– Huvudfokus är att högskolestudierna ska vara avgiftsfria också i fortsättningen. Att möjliggöra examen via de öppna högskolorna öppnar dörrar, men är inget tvång för någon, säger hon.

Regeringen har inga planer på att införa studiestöd för öppna studier. Talvitie säger att det inte heller finns en uppskattning på hur mycket en examen vid de öppna högskolorna skulle kosta.

Talvitie menar att tanken inte är att skapa två parallella system, utan en helhet där en examen från de öppna högskolorna är värd lika mycket som en examen från en högskola.

– Det finns behov för att det ska gå att ta flera examina, men det är också viktigt att vi riktar resurser till unga och till nybörjarstuderande, säger hon.

Tycker du att det är viktigt med avgiftsfri högskoleutbildning eller är det rimligt att man ska betala för sin utbildning? Kommentera!