Det judiska nyårsfirandet i ukrainska Uman innebär två intensiva dagar av bön, berättar amerikansk-israeliska Menachem Engel.

Jag intervjuade honom första gången i fjol. Då var det krig i Israel och han kände sig inte bekväm att lämna sin familj för bresloverjudarnas traditionella vallfärd för att markera rosh hashana, det judiska nyåret, i Uman.

Uman ligger i Ukraina, ungefär 210 kilometer söder om Kiev, och det är där bresloverrörelsens grundare rabbi Nachman av Breslov ligger begravd.

För Menachem Engel innebar nyårshelgen i Ukraina en välkommen paus:

I år rasar Rysslands anfallskrig i Ukraina visserligen vidare, men i Israel fanns inga hinder för en vallfärd.

– I år är det mycket lugnare, i synnerhet i norr. Och jag kände att jag ville verkligen göra det, för det är något jag har gjort i 17–18 års tid.

Menachem Engel säger att resan till Ukraina gick bara. Han och en grupp på sex vänner från Israel flög till Warszawa i Polen. Där sammanstrålade de med andra chassidiska judar och några av Engels vänner från USA.

Hur många var det sammanlagt som gjorde vallfärden i år?

– I år var det största året jag har upplevt. Jag tror vi är tillbaka på nivån före coronapandemin. Vi var kanske mellan 65 000 och 70 000 där.

Böner för fred

Vid rabbi Nachmans grav i Uman finns en stor skylt. Den har arrangörerna satt upp för att påminna alla pilgrimer om att be för fred i Ukraina, berättar Menachem Engel.

– Vi hoppas att det ska bli fred överallt.

Engel säger att det kommer att ta tid, men han tror att han under sin livstid får se fred i Mellanöstern.

För att det ska kunna bli fred vill han först se Hamas och iranskstödda Hizbollah i Libanon avväpnat.

– Libanon kan vara ett framgångsrikt land igen, som det var förr. Beirut var Mellanösterns Paris.

Menachem Engel säger att det är det han också vill för Gaza.

– Det som händer i Gaza nu är för att Hamas försöker hålla sig kvar vid makten och det kommer Israel inte att tillåta. Efter 7 oktober sa vi att det ska bli slut på Hamas, vi kan inte ha dem som grannar.

Men han förstår att den muslimska världen vill se en självständig palestinsk stat:

”Vi vill leva i fred”

Efter att de sista personerna i gisslan från 7 oktober frigavs efter två år av fångenskap har stämningen förändrats i Israel, säger Menachem Engel.

– Det är mindre spänt nu och det finns en känsla av att kriget är över, men samtidigt en vetskap om att det kan blossa upp när som helst igen.

Vi vill leva i fred i vårt land utan sirener, utan robotar, säger han:

Alla förstår inte hur viktigt ett försvar är, säger Engel.

– Folk utanför Israel vet inte vad det betyder att leva med ett hot vid sin gräns.

Han visar i samma andetag att han är medveten om Finlands geopolitiska läge.

– Jag vet att ni har Ryssland inpå er, så jag förstår att det finns ett hot, men det är först då man har upplevt det själv och ser robotar flyga mot sitt land som man börjar ändra inställning.

Netanyahu kan vinna valet nästa år

Jag frågar Engel vad folk i Israel nu tänker om premiärminister Benjamin ”Bibi” Netanyahu, som har lett Israel under kriget mot Hamas.

– Det finns fortfarande många som vill ha bort honom, men just nu tror jag inte att det finns något alternativ, någon som kan fylla hans plats.

Menachem Engel säger att det är viktigt att premiärministern kan tala engelska med USA:s president Donald Trump:

Netanyahu har redan meddelat att han ställer upp för omval när Israel går till parlamentsval nästa år.

– Jag tror han kan vinna. Det finns fortfarande många israeler som gillar honom.

Jag ber Engel förklara israelisk politik och det splittrade partifält som utgör sammansättningen i parlamentet knesset för en utomstående.

– Det är så svårt att förklara. Jag är inte ens säker på att jag själv har koll, medger han.

Engel konstaterar att en viktig fråga för de religiösa partierna är att religiösa judar ska befrias från militärtjänstgöring så att de kan studera skrifterna i stället.

Fast han själv är identifierar som religiös jude säger Menachem Engel att han är för militärtjänstgöring.

– Jag tjänade inte själv i armén för när jag flyttade till Israel var jag redan för gammal. Då var det inte en så galen tid heller, inte krig och så, så jag fattade egentligen inte varför man skulle behöva göra det.

Den inställningen förändrades för Engel och många andra religiösa judar i och med Hamasanfallet den 7 oktober 2023.

– Nu vill många fler att även de religiösa ska göra lumpen. Det är helt okej om man vill studera ett år eller två år, men sedan borde man göra sin värnplikt eller i alla fall någon form av nationell tjänstgöring, säger han.