Israels krigshandlingar mot civila i Gaza har fördömts av omvärlden, men en viss förskjutning av opinionen har också skett på hemmaplan där israelerna själva har börjat anklaga sin egen stat för folkmord.

”Ingenting förbereder dig för insikten att du är en del av ett samhälle som begår folkmord. Det här är en enormt smärtsam stund för oss”, konstaterar Yuli Novak i ett pressmeddelande.

Han är vd för en av de två israeliska människorättsorganisationer som står bakom anklagelserna.

Många israeler har fått nog av kriget: fredsrörelsen i Israel verkar växa och syns nu på ett nytt sätt i samhällsbilden.

Antalet vapenvägrare ökar

En marginell men växande andel israeler gör motstånd mot kriget genom att vägra ta värvning i IDF, det vill säga landets försvarsmakt.

De bryter därmed mot lagen som förpliktar alla unga israeler att utföra värnplikten, om de inte omfattas av undantag på grund av sin familjesituation eller sitt hälsotillstånd.

Som exempel kan även nämnas att araber med israeliskt pass sällan behöver utföra värnplikten. Också de ultraortodoxa haredi-judarna har hittills undgått värvning, men deras särbehandling har väckt stor ilska och till och med satt regeringen i gungning.

Det är däremot svårt att säga exakt hur många som vägrar utföra värnplikten, eftersom det är hemliga uppgifter som myndigheterna inte offentliggör. Det konstaterar Ulf Mattmar, SVT:s utrikesreporter i Mellanöstern.

Antalet så kallade refuseniks, som alltså vägrar att utföra värnplikten, är fortfarande väldigt litet i Israel.

Enligt medieuppgifter är det fråga om ett tiotal, kanske ett dussin, unga israeler som offentligt vägrat ta värvning sedan kriget bröt ut 7 oktober 2023.

Nätverket Mesarvot som stödjer vapenvägrare menar ändå att det är fråga om en växande skara.

Fredsrörelse eller allmän protestanda?

Det finns också en gråzon, där så många som en femtedel av alla israeliska unga undviker värnplikten genom att förlita sig på olika befrielsegrunder.

Det som kanske är mer uppseendeväckande är att andelen reservister som vägrar strida ser ut att öka, enligt israeliska medier.

– Uppåt hundratusen reservister infinner sig inte när de blir kallade – fast de uttrycker inte att de är vapenvägrare, poängterar Ulf Mattmar.

Vad som motiverar reservisterna att ignorera kallelsen är däremot oklart. Vissa analyser betonar att det inte är fråga om en pacifistisk antikrigsanda som sprider sig, utan snarare ett växande och spretigt missnöje inom armén.

Det kan vara en frustration över långa tjänstgöringsperioder och korta permissioner som belastar förhållandet till den egna familjen, studierna, arbetskarriären och den personliga ekonomin, men missnöjet kan också grunda sig i den fysiska och framför allt psykiska påfrestningen som tjänstgöringen innebär.

Det finns exempelvis rapporter om reservister som blivit inkallade trots psykiska sjukdomar, såsom posttraumatiskt stressyndrom, och antalet självmord bland de israeliska soldaterna har också ökat kraftigt.

Från 7 oktober 2023 fram till maj hade minst 35 självmord inom armén rapporterats, enligt Times of Israel, och kanalen France 24 uppger att fyra israeliska soldater tagit eller försökt ta sina egna liv under de senaste veckorna.

Andra soldater har förlorat tilltron till regeringen och förhåller sig kritiskt till krigsstrategin: finns det ens några militära mål kvar att uppnå eller har kriget bara blivit ett politiskt verktyg?

Kontroversiellt sätt att försvara

Ulf Mattmar har intervjuat två unga män som offentligt meddelat att de vägrar strida för IDF.

De är inga typiska vapenvägrare, eftersom deras resonemang varken vilar på religiösa eller på pacifistiska grunder.

Kriget skadar alla som bor här. Det bästa jag kan göra för att stoppa kriget är att vägra tjänstgöra

Israeliska ex-officeren Ron Feiner

18-åriga Yuval Pelleg säger att han kan tänka sig att försvara sitt hemland militärt, men vägrar ta del av krigshandlingarna i Gaza:

– De grymheter som den israeliska militären utför är omöjliga att ursäkta eller förklara, säger Pelleg till SVT.

Också den 26-åriga exofficeren Ron Feiner som tidigare tjänstgjorde i IDF är numera vapenvägrare. Då Hamas anföll Israel gick han med i armén för att försvara sitt hemland, men har sedan dess tänkt om:

– I dag är det genom att stoppa kriget som vi kan försvara vårt hemland, förklarar Feiner i intervjun med Mattmar.

Stämplas som landsförrädare

Den två- eller treåriga värnplikten gäller såväl kvinnor som män i åldern 18–26 och utgör en naturlig och väsentlig del av unga israelers liv och uppväxt.

Ulf Mattmar betonar att IDF därför har en särställning i det israeliska samhället.

– Det har ju har varit en självklarhet att man ställer upp för landet, som ofta har uppfattats som hotat av en fientlig omvärld.

Beslutet att vapenvägra får därför konkreta påföljder. Rent juridiskt är straffet en månads fängelsedom, men många av konsekvenserna är sociala.

Enligt Ulf Mattmar ser många israeler vapenvägrare som landsförrädare som sviker sitt fosterland, och beslutet kan därför leda till trakasserier och dödshot.

Vapenvägran kan dessutom påverka de ungas studie- och karriärmöjligheter. Men vapenvägrarna har också överraskats av stödet de fått från sin omgivning:
– Mina vänner kanske bryter kontakten med mig, men det har inte hänt än. Det är snarare tvärtom, säger exofficeren Ron Feiner.

Fredsrörelsen växer i mörkret

En betydande del av israelerna stöttar fortfarande kriget i Gaza, men Ulf Mattmar menar att motståndet ökar.

Enligt en opinionsundersökning för israeliska Channel 12, som Times of Israel rapporterade om i slutet av april, anser 68 procent av de tillfrågade att Israel borde ingå ett avtal om vapenvila i Gaza.

Det här betyder inte nödvändigtvis att alla av dem ifrågasätter legitimiteten i kriget mot Hamas, utan att de är redo att avsluta den militära kampen mot terroristorganisationen om det innebär att Hamas friger den israeliska gisslan.

Ulf Mattmar menar att de tidigare demonstrationerna i Israel huvudsakligen krävde ett slut på kriget för att få hem gisslan.

Nu håller demonstranterna i Tel Aviv också upp bilder på svältande barn och protesterar mot det humanitära lidandet i Gaza. Dessa aktioner samlar tusentals demonstranter.

– Det har alltid funnits en fredsrörelse i Israel som har synts och hörts i debatten. Det som håller på att hända nu, det är att det blir en bredare rörelse.

Protesterna fortsätter alltså, synligare än tidigare, men enligt Ulf Mattmar vågar nog ingen av demonstranterna riktigt hoppas på att en långvarigare vapenvila eller fredsuppgörelse kommer att bli av inom en snar framtid:

– Nu ser man nog ett stort mörker som på något sätt måste ta slut.