Planen att styra största delen av kvotflyktingarna till tvåspråkiga kommuner välkomnas i flera av kommunerna. Regeringen presenterade nyligen förslaget om fördelningen av flyktingar.

Beslutsfattare i några av de berörda kommunerna säger att de hoppas att kvotflyktingar ska bidra med arbetskraft och tillväxt.

Det är staten som avgör antalet kvotflyktingar som tas emot i Finland, men kommunerna bestämmer hur många personer de tar emot.

Kvotflyktingarna har tidigare placerats runt om i Finland. Framöver är regeringens plan att fler ska integreras på svenska i tvåspråkiga kommuner.

Kommunerna välkomnar fler

Karleby har meddelat att de är villiga att ta emot 20 kvotflyktingar årligen. På senare år har det sällan blivit så många, säger Karlebys stadsfullmäktigeordförande, Tiina Isotalus (SDP). I år tar kommunen emot åtta personer.

– Vi har outnyttjade resurser. Staden är alltså redo och har möjligheter att ta emot ett större antal kvotflyktingar, säger hon.

Kvotflyktingarna som kommer till Karleby får välja om de önskar integreras på finska eller svenska. Nu integreras de flesta på finska.

Isotalus förespråkar också integration på svenska. Någon större omställning krävs inte i Karleby, då tjänsterna redan erbjuds på bägge språken. Enligt stadens ansvariga integrationskoordinator Pia Salonen skulle det ändå behövas mera resurser för att ordna svenskundervisning.

Isotalus understryker att det finns goda erfarenheter av integration i svenskspråkiga Österbotten.

– Det är något hela Finland kunde lära sig av, säger hon.

Också Vasas stadsfullmäktigeordförande, Frans Villanen (SFP), välkomnar regeringens planer. I Vasa integreras flyktingar på både finska och svenska.

– De senaste åren har vi haft 20 platser, men bara åtta har kommit. Platserna har alltså inte fyllts, vilket betyder att det finns utrymme, säger Villanen.

Bägge språken möjliga i Korsholm

Korsholm tog i år emot sju kvotflyktingar. Kommunstyrelsens ordförande Ulrica Karp (SFP) säger att erfarenheterna av att ta emot flyktingar har varit positiva.

– Upp till 75 procent av de som kommit hit har stannat kvar i Korsholm, säger hon.

Under de senaste åren har man tagit emot flyktingar från Afghanistan, Syrien, Myanmar, Burundi och Sudan.

Chefen för Korsholms integrationsenhet, Johanna Björkman säger att kommunen har väldigt goda erfarenheter av kvotflyktingar sedan tidigare. Man presenterar möjligheten att integreras endera på finska eller svenska och förklarar realiteten i både kommunen och landet i övrigt. Därefter får de själva välja vilket språk de integreras på.

– Tidigare var det vanligare att de valde svenska, men det har blivit mera finska, men vi erbjuder integrationstjänster på bägge språken och har erfarenhet av båda språken, säger Björkman.

Hon ser också att kvotflyktingarna integrerats väl i samhället och att de utbildar sig och hittar jobb.

– Vi har ett bra sysselsättningsläge i kommunen och det syns bland våra kvotflyktingar att de har bra sysselsättningsläge. Ungdomar studerar ofta vidare efter att man har gått antingen grundläggande utbildning eller integrationsutbildning, säger hon.

Raseborg ser goda möjligheter

I Raseborg tas 25 kvotflyktingar emot vart tredje år. Enligt stadsdirektör Petra Theman är staden redo att ta emot fler kvotflyktingar än nu.

– Vi är helt redo att öka antalet och vi har också utrymme, säger hon.

Theman menar att särskilt små kommuner kan ha varierande förutsättningar. Till exempel kan boendet vara en begränsande faktor.

– Vi har boendelösningar och språkundervisning. Kan hända saknar vissa kommuner sådan struktur, säger hon.

Theman säger att sysselsättningsläget i tvåspråkiga kommuner är ganska bra och industrins behov av arbetskraft är stort.

– De som integrerats på svenska har sysselsatts mycket väl. Det beror delvis på att vi har brist på svenskspråkig personal inom olika tjänster, till exempel daghem och vårdsektorn.

Pedersöre välkomnar arbetskraft

I Pedersöre kunde en ökad flyktingmottagning hjälpa mot arbetskraftsbristen. Kommunstyrelsens ordförande, Niclas Sjöskog (SFP) säger att Pedersöre vill och kan ta emot kvotflyktingar, men för närvarande finns inga kvotflyktingar i kommunen.

– Hittills har vi haft arbetskraftsbrist, så det är bra om det kommer människor, säger Sjöskog.

Sjöskog säger att integrationsservice kan erbjudas både på finska och svenska, beroende på vilken kommun flyktingarna placeras i.

– Här är majoriteten svenskspråkiga, men integrationsservicen är gemensam med andra kommuner i regionen och kan ges på bägge språken, säger Sjöskog.

Regeringens linje att koncentrera kvotflyktingar till tvåspråkiga kommuner är inget problem enligt Sjöskog, bara kommunerna har behov av nya invånare.

– Om kommunerna vill ta emot så är det inget fel, säger Sjöskog.

Artikeln är en bearbetad och översatt version av Yle Uutisets artikel Hallitus haluaa kiintiö­pakolaiset kaksikielisiin kuntiin – nyt vastaavat kunnat. Östersättning: Mårten Wallendahl