Joakim Österberg har parkerat sin långtradare, som bär smeknamnet Bella, på en rastplats i Herrbeta norr om Linköping.
Han har nyss delat ut en last med bageriprodukter och plast, som han kört från Österbotten, till tre olika destinationer i Sverige. Innan han kör sin långtradare på färjan som ska ta honom tillbaka till Finland, lastar han varor från två ställen i Linköping som ska levereras i motsatt riktning.
Österberg kör en 25 meters kombination med bil och dolly, alltså en vagn som kopplar samman bil och trailer. Kombinationen är avsedd för styckegodstrafik och rymmer 52 stycken lastpallar.
Yrket som långtradarchaufför är ett ansvarsfullt jobb som innebär mycket mer än att sitta vid ratten.
– Idag har jag lossat och lastat hela ekipaget själv. Ibland finns det truckförare på stället som lossar åt en, men inte idag. Min stegmätare visade att jag under en dryg timmes lastning hade gått en sträcka motsvarande 2,5 kilometer.
Österberg tar hjälp av en elektronisk pallyftare eller en så kallad elbässe för att flytta pallarna med varor, ut och in från långtradaren. Det är också på hans ansvar som chaufför att veta hur man binder och placerar lasten och vad maximivikten per axel får vara.
Yrket har sina avigsidor
Livet som långtradarchaufför är fysiskt påfrestande. Arbetet kan innebära strama tidtabeller, oregelbundna arbetstider, sexdagars arbetsvecka borta från hemmet och familjen samt faror för stöld och inbrott.
Det händer att kriminella stjäl bränsle ur bränsletanken eller bryter sig in i lastutrymmet på nätterna när chauffören ligger i långtradarhytten och sover, berättar Österberg.
– Jag har inte blivit bestulen, men varit med om att bakdörren på vagnen varit öppen på morgonen och att någon skurit med kniv i presenningen för att kolla om det finns saker värda att stjäla.
Yrkets avigsidor har ändå aldrig skrämt Joakim Österberg.
– Det var självklart att jag ville köra långtradare redan då jag gick i sjuan. Jag är uppvuxen med det här och har inte känt till så mycket annat.
Österberg är långtradarchaufför i andra generationen. Hans föräldrar grundade Transport Österberg med säte i Oravais år 1991 och sedan dess har livet på landsvägarna hört till vardagen. I drygt tio år har han själv arbetat som yrkeschaufför och kör familjeföretagets långtradare tillsammans med sin far och sina två bröder.
Omkörningar och trafikvett
Även om dagarna som långtradarchaufför kan vara långa och kantas av element som dåligt väglag eller oönskade trafikstockningar, finns det strikta regler kring vila och maximal körtid som inte får överskridas. Allt registreras i färdskrivaren.
– Förra veckan välte en buss i Linköping vilket ledde till en omledning av trafiken. Körtiden blev längre och jag blev tvungen att ta en extra paus. Det ledde i sin tur till att jag höll på att missa färjan, säger Österberg.
Andra medtrafikanter kan också försvåra livet för långtradarchauffören, framför allt sommartid, då det är många fritidsbilister i trafiken. Det största irritationsmomentet orsakar chaufförer som kör långsamt, berättar Österberg.
– När det blir omkörningsfält, då trycker föraren i bilen framför på gasen så att man inte hinner förbi med långtradaren. När omkörningsfältet är slut sänker bilen igen farten till 65-75 kilometer i timmen.
Österberg förklarar att det med ett tungt fordon är viktigt att få upp farten, framför allt i uppförsbackar, för att kunna köra på ett bränsleekonomiskt sätt. Han önskar att de långsamma bilförarna som riskerar bli proppar i trafiken, skulle låta långtradare passera på omkörningsfälten där det är möjligt och säkert.
Trots utmaningarna i arbetet som långtradarchaufför, skulle Joakim Österberg inte byta ut långtradarlivet. Från förarhytten ser han skiftande landskap. Friheten och variationen i arbetet attraherar.
– Ingen dag är sig lik. Du har ingen med dig som övervakar eller skyndar på, du får arbeta självständigt. Det är frihet under ansvar, säger Österberg.
Kör du långtradare eller är du yrkeschaufför? Hur ser din vardag ut och vilka utmaningar stöter du på? Hur kan medtrafikanterna underlätta för yrkeschaufförer i trafiken?
I Vega lördag den 4 oktober klockan 9.03–11.00 diskuterar Kike Bertell om att vara yrkeschaufför och efterlyser dina tankar och åsikter. Skriv om dina erfarenheter i formuläret nedan.
