En tisdag i september serveras elever i Åbo och Pargas sojaknackkorvar eller ugnskorv, potatismos, sallad och knäckebröd till lunch.

Innehållsförteckningen visar att ugnskorven består av 28 ingredienser, potatismoset av 17.

Vi ber köksmästare Anders Fagerlund jämföra hemlagat potatismos och skollunchens mos.

Hemlagat mos har en fylligare smak, och för att göra det behövs bara potatis, mjölk, smör, salt och peppar, säger Fagerlund. Skollunchens potatismos innehåller förutom potatis och mjölkdryck också vegetabiliska fetter, tillsatsämnen och vitaminer.

Tillsatsämnen, som emulgeringsmedel och surhetsreglerande medel, används för att maten ska hålla rätt utseende och konsistens tills den serveras, säger Fagerlund.

– Om man gjorde mos i vårt kök skulle det börja tjockna efter en liten stund, säger Anders Fagerlund, som är lärare på Axxells kocklinje i Pargas.

Tillsatsämnen används också för att få till rätt smak. Köken försöker alltid få maten att synkronisera med människans smaksinnen, alltså sött, salt, beskt, surt och umami. Det strävar också storköken efter, säger Fagerlund.

”Utan tillsatsämnen skulle matpriset troligen fyrdubblas”

Det kommunala affärsverket Kaarea producerar mat till de svenskspråkiga grundskolorna i Pargas och Åbo.

Maten följer de nationella rekommendationerna för skolmaten i Finland. Enligt rekommendationerna ska skolmaten vara fullvärdig, följa näringsrekommendationerna, vara god och locka till att äta.

Kaarea har minskat mängden rött och processat kött i lunchen och ökat mängden växtbaserat protein. I Åbo kan skoleleverna dagligen välja ett vegetariskt alternativ och en dag i veckan äter alla vegetariskt.

Enligt utvecklingsplanerare Jarkko Malmberg läggs inga tillsatsämnen i maten i Kaareas kök. Potatismoset har 17 ingredienser för att till exempel margarinet innehåller konserveringsmedel som också står utskrivet i mosets innehållsförteckning, säger Malmberg.

– Om du gör potatismos hemma och tillsätter margarin, får du med samma tillsatser. Få gör potatismos enbart på potatis, säger Malmberg.

Enligt Malmberg skulle maten bli dyrare, livsmedelssäkerheten äventyras och det är sannolikt att det inte skulle gå att producera tillräckligt med mat för alla utan tillsatsämnen och processad mat i livsmedelsindustrin.

Färre elever äter skolmat

Skollunchen ska täcka ungefär en tredjedel av elevernas dagliga energiintag. Men bara kring hälften av eleverna i årskurs 8 och 9 i Pargas och Åbo äter skolmaten dagligen, visar THL:s enkät över skolhälsa.

Kaarea får in både positiv och negativ feedback om skolmaten. All feedback behandlas och enligt Malmberg gör Kaarea sitt bästa för att lunchen ska falla eleverna i smaken.

– Om åtgången på maten är stor, kan vi vara nöjda. Om åtgången minskar, gör vi förändringar.

Orsaken till att så många elever slopar maten tror Malmberg att kan ha att göra med matfostran och vanor. De favoriträtter eleverna är vana med, är inte alltid möjliga att återskapa i ett storkök, till exempel hamburgare, säger han.

Dessutom innebär de nationella riktlinjerna för skolmaten att maten är nyttig.

– Om man har vant sig vid mat som innehåller mycket socker, salt och fett, så kan skolmaten kännas lite obekant.