Läkaren André Heikius är expert på övervikt, han var gäst i programmet Lite klokare i Yle Vega och redde ut begrepp och svarade på frågor från publiken.
Övervikt påverkar hälsan på många olika sätt. Det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, astma och sömnapné. Även ledproblem och smärttillstånd, särskilt i nedre delen av ryggen, är vanligare vid övervikt. Dessutom kan övervikt bidra till psykisk ohälsa och ökar risken för flera olika cancerformer.
I Finland har majoriteten av vuxna övervikt eller fetma. Som övervikt räknas ett BMI över 25. Mellan 68 och 72 procent av vuxna i Finland har ett BMI över 25, och ungefär en fjärdedel har fetma, det vill säga ett BMI över 30.
Det här är en utveckling vi har sett globalt de senaste 40 åren: förekomsten har tredubblats sedan 1970-talet.
Orsakerna är många, men framför allt har vår omgivning förändrats. Vi rör oss mindre, sover mindre, stressar mer och har kaloririk mat ständigt tillgänglig. Våra gener har inte förändrats – det är miljön som är annorlunda.
Bantningsmediciner en viktig nykomling i överviktsbehandling
Mamman skriver:
Jag har gått upp och ner i vikt under hela mitt vuxna liv, och nu som 30+ efter barnen är jag större än någonsin och väger över 120 kilogram. Jag skulle gärna testa medicin mot min fetma, men hur går man till väga? Jag har hört att medicinerna kan kosta många hundra euro i månaden, och det har jag som låginkomsttagare inte råd med.
– Det här är en av de största förändringarna inom överviktsbehandling på senare år. De första moderna bantningsmedicinerna har kommit till Finland för några år sedan, och nu finns det flera olika preparat som kan hjälpa till med viktminskning, säger André Heikius.
Han säger att medicinerna är aktuella för personer med fetma, eller övervikt i kombination med en följdsjukdom, och som har försökt ändra levnadsvanor, men inte fått tillräcklig effekt.
Läkaren gör en bedömning innan medicin kan skrivas ut. Det finns två huvudgrupper: dels sådana som påverkar mättnad och hunger via centrala nervsystemet, dels så kallade tarmhormonpreparat (såkallade GLP-1-analoger).
Medicinerna hjälper genom att öka mättnad och minska hungerkänslor och sötsug. Många patienter beskriver att det blir betydligt lättare att följa hälsosamma matvanor när hungern minskar.
Men Heikius poängterar att det är viktigt att komma ihåg att medicinerna alltid ska kombineras med förändringar i levnadsvanor.
När det gäller kostnaden varierar det: en del preparat kostar cirka 100 euro i månaden, andra upp till 400 euro eller mer. Endast vissa läkemedel ersätts av FPA vid övervikt, medan andra måste bekostas helt privat.
– Det här kan kännas orättvist, särskilt eftersom många skulle ha nytta av behandlingen, men inte har råd. Vi ser en ökad efterfrågan, men det behövs en diskussion om hur samhället ska finansiera bantningsmediciner på ett mer rättvist sätt, säger Heikius.
Kvinnliga könshormoner kan göra viktkontroll svårare
Gunilla i Grankulla frågar:
Vilken betydelse har östrogen och andra kvinnliga könshormoner för viktreglering? Jag var normalviktig fram till puberteten. Därefter överviktig hela mitt liv och verkligt stora svårigheter med att gå ner i vikt. Efter klimakteriet blev det betydligt lättare att hålla vikten i styr, och det handlade inte om förändrade levnadsvanor i första hand. Försvårar kvinnliga könshormoner ansträngningar till viktkontroll?
– Det är en mycket viktig fråga, särskilt för kvinnor som märker att vikten förändras i olika perioder av livet, säger André Heikius.
Östrogen och andra kvinnliga könshormoner påverkar kroppens fettfördelning. Under de fertila åren lagras fett på ställen som är mindre skadliga, men efter klimakteriet, när östrogennivåerna sjunker, omfördelas fettet ofta till buken, vilket ökar risken för följdsjukdomar.
För många kvinnor blir det svårare att hålla vikten efter klimakteriet, även om man inte har ändrat levnadsvanor.
Hormoner är dock bara en del av förklaringen – också livssituationen, stress och sömn påverkar. Vissa kvinnor kan tvärtom uppleva att det blir lättare att kontrollera vikten efter klimakteriet om livsstressen minskar.
– Generellt sett ser vi att den hormonella förändringen gör viktkontroll svårare för de flesta.
”Jag är orolig för hur fetmaoperation påverkar resten av livet”
Kyrkslättdamen frågar:
Jag har övervikt med BMI 41 och är drygt 50 år gammal. Jag blev överviktig efter att jag fick barn vid 40 och sedan dess har jag testat allt från kommersiella bantningskurer till ene-diet (sjukhusdieten) inför en operation, då jag faktiskt gick ner 20 procent av min vikt. Kilona kom som väntat tillbaka efteråt rätt snabbt och nu står jag inför valet att göra en fetmaoperation eftersom både ländryggsproblem och astma kunde lindras av det. Jag har fått remiss via inremedicinläkare till kirurg för fetmaoperation, men är väldigt orolig för hur det påverkar resten av livet.
André Heikius säger att fetmakirurgi fortfarande är den effektivaste behandlingen för svår fetma. Den vanligaste formen är gastric bypass, där magsäcken görs om till en liten ficka och kopplas om så att maten passerar förbi en del av tarmen.
Man blir snabbare mätt, tar upp mindre av maten och kroppens hunger- och mättnadshormoner förändras.
Operationen är aktuell för personer med BMI över 40, eller över 35 om man har följdsjukdomar som typ 2-diabetes, sömnapné eller högt blodtryck – och när man redan försökt med andra behandlingar utan tillräcklig effekt. Numera vill man ofta att patienten ska ha prövat medicinsk behandling innan operation.
Enligt Heikius är resultaten goda: ofta går man ner 25–35 procent av sin kroppsvikt och många blir av med typ 2-diabetes eller får mycket bättre blodsockerkontroll.
– Livskvaliteten förbättras ofta markant, men operationen kräver livslång uppföljning, ändrade matvanor och tillskott av vitaminer och mineraler.
I Finland kan operationen göras inom den offentliga vården för den som uppfyller kriterierna, men det finns också privata alternativ. Gör man operationen privat är kostnaderna från och med omkring 10 000 euro.
Ändrade levnadsvanor är A och O
Planeralångsiktigt95 skriver:
För egen del var nyckeln bara att bli konsekvent och disciplinerad med ätandet. Ingen medicin, bara ren självbehärskelse. Jag räknade kalorierna, så att jag låg i ett kaloriunderskott. Givetvis också att satsa på träning. Att dag ut och dag in träna sig att välja hälsosamma varor och planera måltider. Inte vänta på motivation utan göra de val som ”framtida jag” skulle tacka mig för. Sedan när jag hade förlorat min övervikt är det bara att fortsätta äta bra. Att gå ner i vikt är ingen diet utan en hel livsstilsförändring krävs. Annars kommer du gång på gång gå upp i vikt igen.
André Heikius vill poängtera att övervikt och fetma beror på många samverkande faktorer: genetik, omgivning, levnadsvanor, psykisk ohälsa, mediciner och hormoner.
Behandling kräver ofta en kombination av förändringar i levnadsvanor, professionellt stöd och ibland medicin eller kirurgi.
– Det viktigaste är att bemötandet inom vården är respektfullt och att hjälpen anpassas till individen, och att man inte behöver skämmas eller kämpa ensam.