Från Mika Peltolas kök ser man in på den skandalomsusade granngården. Just nu pågår arbetet med att installera en luftvärmepump.

Mika Peltola har i flera år följt med hur renoveringen av Skolgränd 4 har utvecklats och han vill veta varför byggnadstillsynen har låtit ingreppen slinka mellan fingrarna.

– Byggnadstillsynen går omkring i Borgå och pekar på små grejer, som att målarfärgen flagar och de kräver åtgärder. Och här kommer kontrasten. Samtidigt gör man ingenting åt de här stora byggprojekten som görs helt emot reglerna.

Peltola har varit i kontakt med alla ordföranden i byggnads- och tillsynsnämnden under de tre senaste åren, med chefen för byggnadstillsynen och med politiker från olika partier. Han upplever att ingen har tagit tag i orättvisorna.

Också Toni Liljendal är upprörd. Han bor på Illbygränd, gatan ovanför bygget. På hans gata blev några av grannarna av med sin utsikt från vardagsrummet en dag i augusti när huset på Skolgränd 4 plötsligt steg i höjden.

Han pekar på en konstruktion för sopsortering på granntomten och berättar att det var en relativt lång process att få tillstånd för den. Hur kan det då komma sig att man bara kan höja ett hus utan att fråga lov av någon?

Hur kunde detta hända?

Skolgränd 4, också känd som Konstnärshuset, ligger bakom Biskopsgården i Borgå. Huset på 126 kvadratmeter ägdes av Borgå stad och fungerade under några årtionden som gästateljé för unga, lovande konstnärer. Kända namn, som bland annat skulptören Kirsi Kaulanen bodde där.

Borgå stad sålde huset på auktion under våren 2022. Utgångspriset var 320 000 euro och privatpersonen Tuomas Pettersson från Esbo köpte huset för 345 000. Huset var slitet och hade senast renoverats på 1980-talet.

Den lokala arkitektbyrån Saatsi arkkitehdit ansökte om tillstånd av expertgruppen Vapora (en arbetsgrupp för bygglovsärenden i Gamla Borgå) för att grundligt renovera både ekonomibyggnaden och huvudbyggnaden. Vapora behandlade ansökningarna i juni 2022 och i mars 2023.

Eftersom Vapora bara ger expertutlåtanden gick bollen vidare till byggnadstillsynen. Det är på byggnadstillsynens ansvar att byggen och renoveringar utförs enligt detaljplanen och enligt byggloven.

I maj 2023 godkände Borgå stad två bygglov och innehållet var i enlighet med Vaporas rekommendationer. Ett lov beviljades för att renovera huvudbyggnaden och ett för att renovera ekonomibyggnaden. Byggloven undertecknades av chefen för byggnadstillsynen Miia Hento.

Ingenstans nämndes det att huvudbyggnaden skulle höjas eller att ekonomibyggnaden skulle rivas och föras iväg.

Från godkänd renovering till olaglig rivning

Under renoveringens gång märker de som jobbar på bygget att avloppet till det planerade badrummet inte går att dra enligt den planerade ritningen. Lutningen blir fel. Att jobba sig neråt, som är planen, blir dyrt och svårt eftersom berget kommer emot.

I början av augusti 2023 lyfter fyra underleverantörer upp hela bostadshuset med domkrafter. Huset stiger som mest med över 30 centimeter. Det är nu grannarna på Illbygränd får ny utsikt från sina vardagsrum.

En söndag, en månad senare kommer timmerbilen och plockar bort den skyddade ekonomibygganden. Där Mika Peltola hade utsikt över en gammal gårdsbyggnad finns nu bara ett hål.

Grannarna förundrar sig över saken. De ställer frågor och muttrar, men ingriper inte.

Den kränkande skylten

Sedan kommer droppen som får bägaren att rinna över.

Kring påsk 2024 tröttnar en av entreprenörena, en Savolaxare, på frågvisa grannar. Han sätter upp en skylt på porten där grannarna uppmanas hitta ett riktigt jobb, eller skaffa öronpoppar, i form av 9 millimeters pistolpatroner.

Entreprenören avfärdar det hela som ett skämt från Savolax, men nu vaknar både grannarna och myndigheterna ur sin dvala.

Borgå stad stoppar bygget

Borgå stad sätter stopp för bygget med en fysisk lapp på byggarbetsplatsen i april 2024.

I en intervju till tidningen Östnyland (nuvarande Borgåbladet) säger ledande byggnadsinspektör Joni Koskela att Borgå stad reder ut situationen.

Han säger att det är något konstigt, någonting som inte gjorts enligt bygglovet och att bygget är ändrat enligt egna beslut. Rivningen av strukturerna var inte planerad, och huset skulle inte höjas. Koskela säger också att staden har bett om en förklaring.

I juni 2024 beslutar Tillstånds- och tillsynsnämnden att polisanmäla ägaren Tuomas Pettersson.

I beslutet står att de gör en anmälan till polisen om rivning av en gårdsbyggnad utan tillstånd och om otillåten höjning av taknocken på ett skyddat bostadshus. Nämnden kallar gärningen allvarlig.

Nämnden bestämmer att husen får väderskyddas, men att byggarbetena får fortsätta först då det finns ett nytt bygglov där ändringarna har beviljats i båda byggprojekten, och förutsättningarna för att fortsätta byggarbetena har uppfyllts.

Nämnden skriver också att den skyddade huvudbyggnaden har höjts med 32 centimeter i strid med bygglovet.

Byggnadstillsynen ger grönt ljus – trots allt

I juli besöker byggnadstillsynschef Miia Hento byggplatsen och ger grönt ljus att fortsätta renovera huvudbyggnaden, helt i strid med nämndens beslut. Det finns inte något nytt bygglov för huset.

I besiktningsprotokollet står det också att Vapora (arbetsgruppen för bygglovsärenden i Gamla Borgå) kräver att taknockshöjden återställs till den höjd som anges i de ursprungliga planerna.

På plats på syningen finns bland annat ägare Tuomas Pettersson, arkitekt Pekka Saatsi och ansvariga byggmästare Jim Bergheim. De har alla varit med under hela renoveringsprocessen.

Trots att stadens egen mätning visar att huset höjts med 32 centimeter, och trots dokumentationen på att huset lyfts, hävdar byggnadstillsynschef Miia Hento att inget gjorts i strid med bygglovet.

De närvarande på plats på syningen kan inte förklara varför taknockshöjden nu är en annan än på ursprungshuset. I protokollet står det antecknat att takfotshöjden är den ursprungliga och att också nockbalken och takbjälkarna är byggda enligt ritningarna.

Ingenstans i protokollet nämns sockeln med ett enda ord.

Byggnadstillsynschef Miia Hento ger grönt ljus att fortsätta renovera huvudbyggnaden så att taknockshöjden får förbli på sin nuvarande nivå och så länge takvinkeln inte har förändrats.

I augusti 2024 ber Vapora att en del mindre ändringar som gjorts på huvudbyggnaden ska skrivas in i de gamla, godkända ritningarna. I Vaporas protokoll står det ingenting om husets höjd.

Däremot står det att Vapora inte godkänner att den gamla ekonomibyggnaden ersätts med en ny. De stockar som går att använda ska tas till vara och byggas in i den nya konstruktionen.

Nästan ett år senare, i april 2025 godkänner byggnadsinspektionen ett nytt bygglov för ekonomibyggnaden. Där står det, i enlighet med Vaporas utlåtande, att de friska stockbitar som går att använda ska användas i den nya byggnaden om konstruktionen så tillåter.

Museiverket: ärendet är inte slutbehandlat

Den som renoverar eller bygger i Borgås gamla stad måste följa strikta regler. De flesta åtgärder kräver tillstånd och ofta är både stadens byggnadstillsyn och Vapora, arbetsgruppen för bygglovsärenden i Gamla Borgå, involverade.

– Att det går så här, att det kommer överraskningar när bygget redan är gjort, är inte typiskt.

Det säger överarkitekt Robin Landsdorff som sitter med i Vapora som representant för Museiverket.

Han säger också att ärendet inte kan vara slutbehandlat om händelserna vid alla byggskeden inte är noggrant utskrivna.

– I Borgås gamla stad kan man inte höja ett hus utan att planera det och i de planer vi har fått, och uttalat oss om, har man enligt min mening inte uttryckt att takhöjden stiger i något skede. Tänk hur stadsbilden skulle förändras om alla skulle höja sina hus hur de vill.

Landsdorff konstaterar också att ifall takhöjden verkligen har ändrats, tar byggnadstillsynen naturligtvis upp ärendet.

– Jag kan också ta upp ärendet skilt om det skulle framkomma att det är så.

Rent straffmässigt kan man få betala böter om man bryter mot reglerna. I värsta fall kan byggnadstillsynen kräva att man återställer något som är fel gjort.

”Verkar som att vi bara kan bygga som vi vill”

Grannen Toni Liljendal pekar med handen på sitt lider, en skyddad, rödmyllad byggnad av stock.

– Om de (ägaren till Skolgränd 4) inte behöver stå till svars för att de har rivit det skyddade huset och byggt ett nytt istället så kan jag på samma vis riva mitt skyddade lider och bygga ett nytt hus på platsen.

Också invånarföreningens ordförande Anton Frankenhaeuser är upprörd. Han tycker att staden inte har en enhetlig linje.

– Ett objekt får lov att göra vadsomhelst, medan det av en annan krävs att återställa något den byggt, om det som är byggt avviker från det beviljade lovet.

Yle Östnyland når inte ägaren

Yle Östnyland har upprepade gånger försökt nå ägaren till huset, Tuomas Pettersson, men lyckas inte få kontakt med honom.

Ansvariga byggmästaren Jim Bergheim meddelar att han inte kommenterar saken i det här skedet.

Polisen utreder och byggnadstillsynen väntar på granskning

På polisen säger kriminalkommissarie Freddie Cederlund att utredningen fortfarande pågår och att ärendet blir färdigt tidigast på nästa års sida.

Miia Hento, chef vid byggnadstillsynen, säger att ekonomibyggnaden ännu ska genomgå några granskningar innan bygget kan godkännas. Den viktigaste biten är att se att de gamla stockarna har placerats in i konstruktionen.

Vad tänker ni göra åt att huvudbyggnaden är höjd utan lov?

– Jag kan inte svara på det. Jag tycker att de bygger enligt bygglovet och sen kallar de till syn när det är dags.

Hur mycket högre är bostadshuset nuförtiden?

– Jag har inte svar på det. Det har gjorts olika kontrollmätningar, men vad det har varit tidigare är inte ens säkert.

Ser inte du att det kan bli ett problem i staden nu när den här ägaren får höja sitt hus utan lov?

– Jag kan inte svara på vad som kommer att hända om alla skulle göra det. Varför skulle alla göra det?

Betyder det här att jag också får höja mitt hus med 30 centimeter i Gamla stan?

– I vissa situationer behövs en höjning om bottnen kräver det. Jag gjorde synen och jag fattade beslut att de får fortsätta.

Hento antyder också att fallet inte är unikt. Mycket handlar om hur grannarna reagerar på att någon gör något avvikande från de befintliga loven.

– Alla situationer hamnar inte i tidningen. I det här fallet tycker grannen att det är synd och polisen kommer och ser om det har skett något brott eller inte.

Som svar på kritiken att byggnadstillsynen behandlar invånare ojämlikt svarar Hento att hon inte gör skillnad på byggnadstillsynens kunder.