Svenska forskare har låtit unga personer beskriva sina liv och sina levnadsvillkor för att kartlägga hur de anpassat sig till samhället. Sverige har på bara några decennier blivit ett multietniskt samhälle. Bland unga i dag har mer än var fjärde utländsk bakgrund.

Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier har tillsammans med kolleger följt över 5000 unga genom tonåren till det tidiga vuxenlivet. De har fått beskriva sina liv och levnadsvillkor vad gäller skola, fritid, attityder, framtidsvisioner och mycket annat.

– Vi tittar på värderingar, men vi tittar också på hur det går i skolan, på arbetsmarknaden, socialt och när det gäller hälsa. Värderingar är bara en bit av det vi tittar på. Men värderingar är en av de aspekter där integrationen går långsammast, säger hon.

Studien omfattar inte bara utrikesfödda, utan även de som är födda i Sverige till utrikesfödda föräldrar. De har lite svagare betyg, men i stället hög ambition, en mer positiv syn på skolan och arbetar hårt med sina studier.

Men, tillägger Mood, det finns en överrepresentation i bottnen av utbildnings- och inkomstfördelningen. Unga med utländsk bakgrund löper större risk att få riktigt låga inkomster och riktigt låg utbildning, alltså inte ens behörighet till gymnasium i Sverige.

Invandrares barn är motiverade och ambitiösa

Samtidigt har unga med utländsk bakgrund samma möjligheter som andra, och de som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar har till och med något högre chans att få en universitetsutbildning. Siffrorna gäller dem som tagit examen vid 28 års ålder.

– Av dem valde 41 procent av kvinnorna att studera vid högskola och 22 procent av männen, säger Mood.

Hon menar att man måste vara realistisk när det gäller integration. De länder som ungdomarnas föräldrar kommer ifrån skiljer sig på många sätt från Sverige. När man är liten socialiseras man in i vissa värderingar som det tar tid att ändra på, så kulturellt tror hon inte att man kan hoppas på att integrationen ska gå så mycket fortare än det gör nu.

Större polarisering i Finland

I Finland präglas integrationsdiskussionen av större polarisering än i Sverige, och antalet utlandsfödda är färre.

Muhammad Tayyab, doktorand i socialpsykologi vid Helsingfors universitet, har forskat i hur muslimska förstagenerationsinvandrare förhåller sig till det finländska samhället, med fokus på identitet, tro och tillhörighet.

Muslimer bildar en växande minoritet inom det sekulärt-liberala finländska samhället. Finländska värderingar betonar personlig frihet, jämställdhet och autonomi. Forskningen visar att en religiös identitet kan ibland krocka med de här rådande sociala normerna.

– En religiös identitet kan skapa ömsesidig misstro till det omgivande samhället, säger Tayyab.

Han fann att den muslimska gruppen kunde delas in i grupper. De som är bokstavstrogna, de som tolkar religionen symboliskt och de som har en muslimsk identitet, men inte är troende.

Bokstavstrogna har svårare att möta nya normer

Studien visar också att de muslimer som är bokstavstroende och konservativa har det svårare att anpassa sig till våra nordiska sekulära samhällen. För dem vars tro är mer symbolisk är det lättare att godkänna nya samhällsnormer. De tänker på religionen som något de kan tolka på eget vis.

– Rekommendationen skulle vara att göra åtskillnad och locka personer som är mer benägna att anpassa sig, känna tillhörighet och integreras, säger Tayyab.

– Ja, det kan göras eftersom vår forskning är enkätbaserad och kvantitativ och vi har fått input från mer än tvåhundra muslimer. Om det till exempel skulle finnas en policy för att locka hit personer som är symboliskt troende, så kan vissa enkäter användas för att filtrera fram dem. Man kan fråga sig om det är rätt eller fel, det är en annan diskussion. Men det går att göra, konstaterar Tayyab.