I torsdags presenterade EU-kommissionen sin nya försvarsplan där målet är ett gemensamt drönarskydd för hela unionen utan särskilda zoner för östra medlemsländer.

Den ursprungliga planen var att den så kallade drönarmuren skulle koncentrera sig till EU:s östra gräns, det vill säga de länder som gränsar till Ryssland. Nu har EU-kommissionen i stället valt att sprida drönarförsvaret till att omfatta hela unionen.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) konstaterade i samband med Natos och EU:s försvarsministermöte tidigare i veckan att drönarförsvarsprojektet borde koncentreras till östgränsen där hotet från Ryssland är störst. Enligt Häkkänen bör de knappa resurserna inte spridas ut överallt, eftersom det annars finns risk att man inte får till stånd ett effektivt system.

Trots att EU-kommissionens beslut gick emot Finlands önskemål var statsminister Petteri Orpo (Saml) nöjd när han kommenterade ärendet i riksdagen samma dag.

Samma inställning har försvarsutskottets ordförande Heikki Autto (Saml):

– Detta är absolut ingen besvikelse.

Enligt Autto kan ett utspritt drönarförsvar vara ett bättre tillvägagångssätt än EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens första förslag om en drönarmur koncentrerad till gränsen mot Ryssland.

Autto säger att ett EU-omfattande system innebär att hela kontinenten engageras och samlar sina resurser mot hotet från Ryssland.

– Det är sannolikt en ännu bättre lösning, även ur Finlands synvinkel.

Alla är dock inte lika nöjda. Partikollegan och EU-parlamentarikern Pekka Toveri uttrycker besvikelse över kommissionens plan i en intervju med Svenska Yle.

Han har förståelse för att EU vill skydda sin infrastruktur i hela unionen, men menar att fokus först borde ligga på de mest utsatta områdena.

Expert: en drönarmur hade kunnat kringgås

Enligt överstelöjtnant Heikki Kankkio på Försvarshögskolan kan den nya bredare planen vara strategiskt smartare. Kankkio menar att ett flexibelt system är bättre än en statisk ”mur”.

– Om drönarförsvaret skulle läggas upp som en mur vid EU:s östra gräns skulle det kunna vara möjligt att kringgå den som med Maginotlinjen under andra världskriget. EU-kommissionens förslag betonar flexibilitet, vilket betyder att man kan lägga in drönarförsvaret där det behövs.

EU-kommissionens mål är att det gemensamma drönarförsvarsinitiativet ska vara i användning före år 2028.

Då ska drönarförsvarssystemet fungera sömlöst mellan medlemsländerna och ge dem möjligheten att kommunicera med varandra för att kunna försvara kritisk infrastruktur.

Kankkio bedömer att det här är möjligt att uppnå, då satsningarna på drönarförsvaret görs inom ett gemensamt initiativ.

– Då är det möjligt att skaffa gemensamma ledningssystem, eller åtminstone sådana system som kan kommunicera med varandra. De ska också gå att flytta från västra till östra Europa utan att funktionsförmågan ska påverkas.

Finland har rätt att förvänta sig stöd

Även om försvaret inte koncentreras till östgränsen förväntar sig Finland ändå ett direkt stöd från EU. Heikki Autto påpekar att Finland länge har visat solidaritet med andra EU-länder i olika kriser.

– Nu, när hotet från Ryssland är som mest akut här i Europas nordöstra hörn, är det helt rimligt att förvänta sig att samma solidaritet riktas hit och att stödet denna gång kommer från de gemensamma resurserna, säger Autto.