Undervisnings- och kulturministeriet har fattat beslutet att färre finländska idrottare kommer att få statligt understöd framöver. Det är nämligen så att kriterierna förändras: stöden koncentreras till idrottarna som håller hög internationell nivå.

Tidigare har idrottarna kunnat få ett årligt stöd på 20 000 euro, 10 000 euro eller 6 000 euro. Nu justeras antalet nivåer till att vara två: 24 000 euro och 12 000 euro.

För att få det större stödet är det uppsatta kravet att vara minst topp åtta på VM-nivå.

– För att få det större stödpaketet räcker inte ett enskilt resultat, man ska ha etablerat sig på den här nivån. Runt det mindre stödet finns mer tolkningsutrymme. Där handlar det också om att idrottaren har potential för att kunna nå topp åtta-nivån inom två till sex år, säger Kari Niemi-Nikkola från undervisnings- och kulturministeriet till Yle.

– Ser man till summorna handlar det nästan främst om indexhöjning. Det var hög tid att höja beloppen.

I framtiden kan idrottare också få stöd över två år. Idrottare som har årsinkomster på över 60 000 euro kan inte få statligt stöd – tidigare låg den här gränsen på 80 000 euro.

– Det är ett otroligt bra tillägg med tvåårigt stöd. Det här ger arbetsro om man håller en hög resultatnivå ett år. Jag har förstått att många idrottare har efterlyst det här. Det statliga stödet ger trots allt en balans i våra liv, säger simmaren Matti Mattsson till Yle.

Viktigast med tydlig linje

Det uttalade målet med förändringen är att förstärka möjligheterna till internationella framgångar – och beslutet tas som en del av den olympiska kommitténs vägval efter att Finland blev medaljlöst i Paris-OS förra året.

När det gäller den totala stödsumman låg den på runt 2,4 miljoner euro i år. Enligt Niemi-Nikkola landar summorna för nästa år på ungefär samma nivå.

– Det offentliga stödpaketet är en viktig del av att vi vill höja resultatnivån. Och vi riktar in oss på de som håller högst nivå.

Enligt Matti Mattsson är det allra viktigaste att idrottarna vet vad som gäller.

– Nu är linjedragningen att man vill ge stöd till de som är på den absoluta toppen. Det är rättvist så länge kriterierna är tydliga. Sedan kan det förstås bli luddiga gränsdragningar – vad händer om man är första simmare utanför en VM-final?

– Förändringarna är ändå välkomna. Det blir betydligt tuffare att få stöden. Då man ser till yngre idrottare krävs noggrannhet för att plocka ut dem som har kapacitet och hjälpa dem framåt i karriären.

Hur går det för Damlejonen?

En annan nyhet är att individer i en lagidrott inte kan få pengar via undervisnings- och kulturministeriet. I dagsläget gäller det här beslutet sommargrenar.

För 2025 fick exempelvis elva fotbollsspelare på damsidan det minsta stödet på 6 000 euro.

– Nu är tanken att lagidrottare ska kunna få stöd via sitt grenförbund, säger Niemi-Nikkola.

Beslutet som är fattat nu berör inte vinteridrotter.

– Vi jobbar med vintergrenarna till slutet av mars. Då har vi fått de första lärdomarna av det nya systemet. Det finns inget beslut för vintergrenarna just nu, men utgångsläget är att de ska hanteras på samma sätt.

Om lagidrotter på vintern också blir utan stöd betyder det ett stort bortfall ekonomiskt för spelarna i det finländska damlandslaget i ishockey. I somras fick tjugo damspelare stödet på 10 000 euro och sex spelare stödet på 6 000 euro.