Det uppskattas att finländarna startar tvättmaskinen över 570 miljoner gånger per år. Bakom en del av besluten att sätta på tvättmaskinen finns rädslan för att uppfattas som snuskig, ofräsch och lortgris. Snarare än att kläderna faktiskt behöver tvättas.

Forskaren Erik Klint har undersökt tvättande och han vill förstå varför det är så svårt för människor att ändra sitt beteende i vardagliga saker.

– Vi kom fram till att en del av det hur ofta vi tvättar kan förklaras med hur känsliga vi är mot äckel.

Äckelkänslighet är en grundreaktion på hur vi förhåller oss till olika saker. Rädslan för smuts har ursprungligen hjälpt människan att skydda sig från smitta, virus och bakterier, alltså sådant som orsakat sjukdomar, förklarar Erik Klint.

I sin doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola forskade Klint i tvättvanor. I dag är han forskare vid det norska forskningsinstitutet för hållbarhet, Norsus. Där undersöker han hur vardagsvanor och psykologiska egenskaper påverkar hållbarhet.

– Människor med stark äckelkänslighet ser det som en riskminimering att tvätta kläderna oavsett om det är rent eller smutsigt.

Det är med andra ord svårt att låta miljöaspekter, som är ett moraliskt ställningstagande, väga tyngre än rädslan för att upplevas som ofräsch, som är en evolutionärt rotad reaktion.

Vi lever i ett allt renare samhälle

I Marthaköket i Helsingfors håller hushållsrådgivare Sandra Mellberg på och fyller tvättmaskinen efter en matlagningskurs. In i maskinen åker kökshanddukar och förkläden.

Orsaken bakom den här tvätten är praktisk och saklig. Det finns matrester och stänk efter matlagningen i textilierna, förklarar hon.

Naturligtvis behöver man inte tvätta ett klädesplagg efter att man använt det en gång, säger Sandra Mellberg, men hon förstår att en del känner social press över att vara fräscha och rena.

– Det blir faktiskt billigare att tvätta mer sällan. Det går åt mindre tvättmedel och dessutom slits inte plaggen lika lätt.

Att tänka på ekonomin kan vara ett sätt att hantera känslorna, ett annat är att fråga andra hur ofta de tvättar sina kläder och ta exempel.

– Jag tror att vårt tvättbeteende hänger ihop med att vi lever allt renare nuförtiden. Dessutom är utseendet väldigt viktigt i dag, liksom att dofta gott, säger Sandra Mellberg.

Sandra Mellberg har två favoritknep för extra ren tvätt:

Människor vill känna sig socialt trygga

Det finns en tydlig konflikt mellan miljömedvetenhet och äckelkänslighet. De här två motiven krockar med varandra och det blir svårt att uppnå båda samtidigt.

– Jag tvättar inte mina kläder på grund av miljön. Jag tvättar mina kläder för att de ska bli rena, säger Erik Klint.

Studien vid Chalmers tekniska högskola visar att om man vill ändra människors tvättbeteende bör man fokusera på det som händer innan tvättmaskinen startas. Man ska titta på de underliggande beteenden som skapar behovet av att tvätta.

De flesta människor känner till att utsläppen från tvätt är höga och att det vore bättre för miljön att tvätta mer sällan.

Tvättmedel bidrar till övergödning. Energi- och vattenförbrukningen vid tvätt påverkar miljön, och av de globala utsläppen av mikroplaster kommer upp till 35 procent från tvätt av syntetiska fibrer, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA).

– De som har en stark miljöidentitet får brottas med sin inneboende äckelkänslighet, säger Erik Klint.

Personer som är rädda för att bli stämplade som orena och ovårdade kan, medvetet eller omedvetet, inbilla sig att miljöprogram i tvättmaskinen eller mindre mängd tvättmedel inte gör kläderna tillräckligt rena. De tvättar sina kläder för att känna sig socialt trygga.

Att vara miljövänlig betyder inte att man alltid handlar miljövänligt

Erik Klint tror inte att äckelkänsligheten i sig har blivit vanligare. Ju renare samhället blir desto mindre krävs det för att en person ska avvika från det som ses som rent och fräscht.

Om alla i en grupp har ätit vitlök märks det inte på någon särskild. Men om bara en person har ätit vitlök vet alla vem det är som luktar. Om vi överför det här resonemanget till varför många tvättar sina kläder för ofta, kommer vi till kärnan i problemet.

Ingen vill uppfattas som ofräsch, ohygienisk eller smutsig.

– Man ska ha väldigt starka miljöargument för att våga stå emot grupptrycket. I sociala situationer väger grupptillhörigheten tyngre för de flesta, säger Erik Klint.

Tror du att rädslan för att vara ofräsch styr hur ofta vi tvättar? Kommentera gärna!