När nästan 300 experter skulle förutspå hur vår framtid ser ut inom de områden de är specialiserade, visade det sig att de var direkt kassa på att se in i framtiden. De var marginellt bättre än slumpen.

Personer som ägnar sin tid åt, och tjänar sitt uppehälle på, att studera ett visst ämne ger sämre prognoser än apor som kastar pilar

Daniel Kahneman, israelisk-amerikansk psykolog känd för sin forskning i beteendeekonomi, kommenterar Tetlockstudien

Psykologen Philip Tetlock gjorde testet på 1980-talet och resultatet blev klart 20 år senare när man kunde bedöma hur forskarnas framtidsvisioner hade utfallit.

– Det här experimentet är mycket lärorikt. Det visar att människor är mycket dåliga på att förutspå framtiden. Men studien visade också att människor ändå är mycket säkra på sin förmåga att göra det, säger Laura Gilbert, direktör för AI vid Tony Blair Institute.

Gilbert jobbar på att lösa förtroendekrisen inom demokratin och ser ett problem i den här motsättningen inom oss.

– Vi tror att vi vet vad som kommer att hända härnäst, trots att det finns bevis på att vi inte vet det. De flesta politiska beslut fattas i dag på den falska övertygelsen att vi är smartare än vi är.

AI slår människan

När regeringar eller kommuner presenterar budgetförslag och politiska prioriteringar, som till exempel hur man ska skära ner, är det ofta resultatet av en dragkamp.

Den dragkampen står mellan å ena sidan de statligt eller kommunalt anställda tjänstemännen, ett slags experter, som bereder ärenden och å andra sidan politikerna som har sina egna agendor och visioner.

Det är de folkvalda politikerna som bär det yttersta ansvaret för hur man prioriterar nedskärningar och satsningar. Men i praktiken hör det också till tjänstemännens uppgifter att bedöma vad som är realistiskt, lagligt och kanske till och med nödvändigt.

Idag är det tydligt att artificiell intelligens, AI, är ett enormt användbart verktyg för att lösa samhällsproblem och hjälpa att forma framtiden, säger Gilbert.

– Tjänstemännen får inte högre lön för att lyckas, och de får förmodligen inte särskilt bra betalt annars heller. Så de närmar sig problemen på ett annat sätt än vad politikerna gör.

Gilbert tar dåliga skolresultat som ett exempel, en fråga som Storbritannien har brottats med i decennier utan att hitta en fungerande lösning på.

– Tjänstemännens råd kan låta så här: För att lösa problemet måste vi anställa fler lärare. Och det låter vettigt. Men när vi granskar data, stämmer det inte. Det finns inget starkt samband mellan något färre lärare och utbildningsresultaten.

Gilbert säger att forskningen har hittat ett bättre alternativ, som ofta ignoreras eftersom det kräver ett mer mångfacetterat grepp.

–Det finns ett mycket starkt samband mellan barns förkunskaper i förskoleåldern – alltså små barns läsförmåga och räknekunskaper – och hur de presterar i skolan.

Det här visar ett grundläggande problem inom offentlig förvaltning och politiskt beslutsfattande, menar hon.

– Tjänstemännen tenderar att föredra enkla lösningar som är lätta att göra statistik av. Men det kanske inte löser de riktiga problemen, vilket ju är vad vi har valt politikerna att göra.

AI bygger broar

Det är här AI kommer in i bilden, säger Laura Gilbert. Med väluppbyggda AI-system går det att använda tekniken som en brobyggare mellan olika intressen. I det här fallet alltså politikernas visioner och tjänstemännens genomförande.

Problemet är att förtroendet för AI, byråkrater och politiker är lågt. Därför kan tekniken användas bara om det görs med fullständig öppenhet.

Det handlar inte minst om att använda människors personliga data etiskt för att fatta beslut om deras framtid.

Därför uppmanar hon alla regeringar att noggrant formulera ett etiskt ramverk kring transparens och rättvisa när AI utnyttjas i den politiska beslutsprocessen.

– Öppenheten är framförallt en stor möjlighet för regeringar att skapa nya sätt att öka förtroendet för politiken, som åtminstone i Storbritannien är mycket lågt. Det är lägre än förtroendet för reklam och marknadsföring.

Trovärdigheten på spel

Gilbert, som i fem år jobbade på den brittiska premiärministerns kansli, 10 Downing Street, säger att politiker i gemen är bättre än deras rykte. Vilket också gäller AI.

– Instinktivt litar folk i allmänhet inte på AI och de litar inte heller på regeringen. Att kombinera de två kan kännas väldigt hotfullt. AI är ett kraftfullt verktyg som kan hjälpa oss förbättra politiska beslut – det skulle vara ett misstag att inte använda det i beslutsprocessen, säger Gilbert.

Det är här Gilberts förslag blir radikalt, eller åtminstone känns så.

– För att öka sin trovärdighet behöver regeringar offentliggöra betydligt mer av vad de gör, med undantag för vissa försvars- och säkerhetsåtgärder. Att visa vad de håller på med och släppa koden till sina AI-system för att bygga förtroende.

Och enligt Gilberts logik kan makthavarna, genom att publicera sina utvärderingar i god tid, använda dem för att visa varför beslut antagligen kommer att fungera.

Det här tror hon skulle kunna höja kvaliteten på regeringens budgetförhandlingar. Både regeringspartierna och tjänstemännen skulle då utgå från samma AI-baserade analyser för att bedöma konsekvenserna av olika besparingsalternativ.

Politikerna kan se exakt hur tjänstemännen resonerar, och tjänstemän har lättare att förstå politikernas faktiska mål.

Utrymmet att gömma sig bakom vaga formuleringar eller enkla, men ineffektiva lösningar krymper, säger Laura Gilbert.

Dessutom skulle analyserna och alternativen ligga på nätet fullt öppna för allmänheten.

– Som makthavare skulle jag hellre se att någon upptäcker att jag har ett dåligt förslag tidigt, i stället för först när det redan har påverkat tusentals människor. Så jag tror att det här är ett utmärkt sätt för regeringar att få allmänhetens förtroende, säger Gilbert.

Finns den politiska viljan?

Det är tekniskt enkelt att skapa transparenta AI-system, säger Laura Gilbert. Den verkliga utmaningen är politisk och kulturell.

Hur ska vi få politikerna att lagstifta och implementera AI-system som gör en viktig del av politikernas jobb på ett öppet och betydligt effektivare sätt?

Gilbert återkommer flera gånger under vår intervju till sin observation att de flesta politiker i de regeringar hon har jobbat med, för det mesta, vill göra det rätta.

– Om de gör det bra eller inte är en annan sak, men ... Det är en fin upplevelse för en politiker att introducera en lyckad reform och allmänheten förstår att du försöker hjälpa dem.

Texten har korrigerats på två punkter efter feedback från Laura Gilbert:

Det indirekta citatet: ”I dag står det klart att artificiell intelligens, AI, är mycket bättre på att lösa samhällsproblem och se in i framtiden än människan, säger Laura Gilbert.” har ersatts med:

”Idag är det tydligt att artificiell intelligens, AI, är ett enormt användbart verktyg för att lösa samhällsproblem och hjälpa att forma framtiden, säger Gilbert.”

och citatet ”För att öka sin trovärdighet måste regeringarna börja offentliggöra allt de gör, utom förstås vissa försvars- och säkerhetsåtgärder” har ändrats till:

”För att öka sin trovärdighet behöver regeringar offentliggöra betydligt mer av vad de gör, med undantag för vissa försvars- och säkerhetsåtgärder. Att visa vad de håller på med och släppa koden till sina AI-system för att bygga förtroende.”