Klimatförändringen har gjort att vintrarna i Egentliga Finland är varmare och att extrema väderfenomen blir allt vanligare. Det här är ett stort stressmoment för vägarna i Egentliga Finland, konstaterar Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen).

– Nu kan vi ha hela vintrar utan ordentlig kyla. Ständigt fuktiga vägar och snabba temperaturväxlingar gör att vägytorna slits och hålen i vägarna blir fler och större, säger Tero Ahokas, beläggningsingenjör på NTM-centralen i Egentliga Finland.

För NTM-centralen innebär vinterunderhållet av vägar inte enbart snöröjning och att bekämpa halka, utan allt mer om att reparera slitna och söndriga vägar.

Enligt Ahokas finns det många vägar i landskapet som borde repareras. På vissa mindre vägar är beläggningen så dålig att reparationer som görs på dem inte längre håller. Dessa vägar har inte reparerats på länge och på sikt är det inte heller lönsamt att fortsätta bara lappa hålen på dessa vägar.

Skärgården och glesbygden prioriteras mindre

Potthålen och skadorna på vägarna i Egentliga Finland har blivit så många att pengar inte räcker till att reparera allt och därför tvingas NTM-centralen prioritera. Större vägar och de med mest trafik lagas först.

På mindre vägar, såsom på vissa vägar i skärgården och glesbygden, görs endast det mest akuta reparationerna. Mindre hål och gropar som inte hotar trafiksäkerheten repareras inte.

Tyvärr blir det så att mindre trafikerade vägar hamnar lite på efterkälken.

Tero Ahokas

Långa avstånd, färjetrafik och snabbt växlande väder gör vägunderhållet i den åboländska skärgården och på landsbygden särskilt utmanande.

Enligt NTM-centralen gäller samma krav för vägunderhållet i skärgården som på fastlandet, men resurserna räcker sällan till för att åtgärda alla problem direkt.

– Vi skulle gärna lägga alla vägar i toppskick om vi hade möjlighet till det, men när vi inte har det måste vi prioritera. Och tyvärr blir det då så att mindre trafikerade vägar hamnar lite på efterkälken, säger Tero Ahokas.

Jobbar mer förebyggande

För att utnyttja resurserna smartare använder NTM-centralen videofilmning och digital analys för att kartlägga vägnätet året runt. På så sätt kan de värsta skadorna lokaliseras och repareras innan de utgör en fara för trafiken.

Vägar som är känsliga för skador på vintern repareras i mån av möjlighet i förebyggande syfte redan under hösten. På det här sättet försöker man undvika att större skador uppstår på vägen på vintern. Reparationerna håller också sämre om de görs på vintern, därför är det att föredra att reparera vägar på hösten.

NTM-centralen försöker också jobba mer förebyggande med vägar där översvämningar är vanliga på vintern.

– Vi försöker höja vägarna på platser som är särskilt utsatta för översvämningar. Därutöver satsar vi exempelvis på att tina upp frusna vägtrummor på sådana platser, säger Janne Saari, underhållningsansvarig vid NTM-centralen.

Info om problem som trafikanter upptäcker på statens vägar kan skickas in via statens Responskanal på nätet.

Hur tycker du att vägunderhållet i Åboland fungerar på vintern? Var fungerar det bra och var är det uselt? Berätta i kommentarsfältet!