SARAJEVO Det är regnigt och trist väder. Utanför filosofiska fakulteten på universitetet under taket vid ingången står ett tiotal studenter och röker och pratar.

Studenterna här har inga egna minnen av det brutala Bosnienkriget 1992 till 1995, men krigets arv präglar deras vardag och framtid.

De flesta har några år kvar innan examen och vad de ska göra efteråt har många redan börjat fundera på.

– När vi sedan börjar söka jobb, då får vi nog problem med nepotism och korruption, tycker Adna.

Den ekonomiska utvecklingen sedan Jugoslavien föll sönder 1991 och kriget startade mellan delrepublikerna Kroatien och Serbien, har gått dåligt. Och många ser själva fredsavtalets struktur som ett hinder för utveckling.

De flesta utbildade väljer att flytta utomlands, åtminstone tills det blivit en förändring till det bättre.

– Jag vill gärna få ett arbete i Storbritannien, Tyskland eller Frankrike, säger Samra.

– Här blir det svårt att få jobb.

Kriget splittrade

Före kriget var Bosnien ett lapptäcke av olika religioner och etniciteter. Ofta levde man tillsammans med sina olika seder i lugn. Trots att olika områden hade klara majoriteter fanns så gott som överallt betydande minoriteter från åtminstone en annan religiös grupp.

Kriget började våren 1992 då Bosnien förklarat sig självständigt och blev svårt och blodigt.

Det multietniska Bosnien revs i tre olika delar av etnisk rensning. Bosnienserbiska styrkor tog militär kontroll över områden med ortodox kristen majoritet, där människor identifierade sig som serber.

Där dödades eller fördrevs katoliker och muslimer.

I områden där det fanns en majoritet av katolska kristna, som identifierade sig som kroater, utsattes ortodoxa och muslimer för samma behandling.

I centrala Bosnien blev muslimerna snabbt majoriteten och kallade sig ”bosniaker”.

Uppskattningar gör gällande att omkring 100 000 dödades, majoriteten muslimer, under kriget.

Daytonfredsavtalet etablerade två delar i Bosnien-Hercegovina, Republika Srpska där de ortodoxa serberna är i majoritet, och Federationen Bosnien-Hercegovina där katolska kroater och muslimer, bosniaker, utgör majoriteten.

Strukturen uppmuntrade inte till politiskt samarbete mellan de olika etniskt splittrade områdena, och utvecklingen körde snabbt fast.

Politikerna från de olika delarna har utnyttjat systemet för att hålla sig och sina partier kvar vid makten.

Utbredd korruption

Faris, en ung man som står ute vid universitetsingången, drar det sista blosset på sin cigarett och kommer med sin analys över läget.

– Bosniens styrelsesystem har konstruerats på ett sådant sätt att livet blir väldigt svårt för de yngsta och de äldre, eller i princip alla, säger han.

– Och politikerna påminner hela tiden om kriget, så det verkar paralysera folk. De verkar tänka att det alltid är de andra nationaliteternas fel, inte politikernas, när inget händer. Kriget fortsätter i folks huvuden och även på det politiska planet, menar Faris.

Enligt organisationen Transparency International som undersöker storleken på korruption i olika länder, ligger Bosnien dåligt till.

– Det verkliga hindren mot framåtskridande kommer från de som missbrukar Daytonkonstitutionen och det är en kartell av politiska partier, säger Emina Muzaferija, en politisk analytiker i Washington.

– De har lärt sig hur de etniskt ska manipulera för att få folk att rösta på dem. De använder sig av korruption och i kraft av sina poster delar ut fördelar till dem som stöder dem. Så det är inte konstitutionen som orsakar bristen på ekonomiskt och politiskt framåtskridande.

Överdimensionerad offentlig sektor

På grund av reformernas långsamma takt kunde Bosnien ansöka om EU-medlemskap först år 2016.

År 2024 enades man om EU-anslutningsförhandlingar, förutsatt att Bosnien först uppfyller alla villkor.

Ett av de områden där EU förväntar sig ändring är den offentliga sektorn, som är överdimensionerad och ineffektiv.

I regnet utanför parlamentet demonstrerar anställda på den bosniska statliga radio- och tv-stationen. Det är några hundra som värnar om sina jobb, då radio- och tv-stationen snart är i konkurs.

– Vi ligger efter med skatterna på lönerna som inte har betalats in till staten de senaste tio åren, så du kan föreställa dig vilka summor det handlar om, säger Neda Tabić, programdirektör på kanalen BHT1.

– Vi är skyldiga för el och för gas till uppvärmning av tv- och radiohuset. Vi är i princip skyldiga alla pengar.

En anledning till den dåliga ekonomin är att den serbiska delen av landet vägrar betala sin del till det gemensamma tv- och radiobolaget.

Skulden är 50 miljoner euro, men pengarna ges hellre till den egna kanalen, Republika Srpska TV, som politikerna där kontrollerar.

Det visar hur dåligt samarbetet mellan de två delarna fungerar.

Men problemet är också den dåliga styrningen av statliga bolag i Bosnien.

– Den offentliga sektorn är politiserad och fungerar mer som en slags jobbmaskin för de politiska partierna, som sätter dit sina egna i olika positioner. Så produktiviteten och servicen till medborgarna är usel, säger Emina Muzaferija.

– Det här ser vi gång på gång i rapporterna från EU-kommissionen, att de lagar som behöver införas för att förbättra de områden som ett EU-medlemskap kräver, aldrig genomdrivs.

Hög representant styr motvilligt

För att förhindra ytterligare ett krig och säkra en demokratisk, stabil stat inrättade Daytonkonstitutionen en Hög representant för att övervaka freden, offciellt High Representative for Bosnia and Herzegovina.

Den höga representanten fick befogenheter att åsidosätta alla politiska beslut, genomdriva lagar och till och med avsätta politiker.

Sedan 2021 är det den tyska tidigare ministern Christian Schmidt som är Hög representant.

– Tyvärr måste jag säga att jag är ganska aktiv. Vi kan inte ändra konstitutionen, och jag använder den och mitt ämbete och försöker bidra till att de värsta politiska bristerna eller funktionshindren undanröjs. Intressant nog är det mest ett intensivt motstånd, men i slutändan accepterar de, säger Schmidt och syftar på att de lokala politikerna.

Han säger att han går in och ingriper om det inte finns något beslutsfattande alls, eller om införda lagar om personligt skydd eller att undvika valfusk inte genomförs.

Slutmålet är ändå att kunna avskaffa rollen.

– Jag skulle vilja att de alla vänligt säger till mig: ”Hör på nu, vi behöver er inte längre, för vi gör det själva”.

Rollen som hög representant ska avskaffas när Bosnien oåterkalleligt politiskt och demokratiskt är på väg mot integrering i Västeuropa och EU-medlemskap.

Men efter 30 år efteråt är det långt kvar.

Nästan 90 procent av de muslimska bosniakerna, 75 procent av kroaterna och 55 procent av serberna är fortfarande för EU-medlemskap, enligt undersökningar.

Emina Muzaferija beskriver Bosnien som en slags modern koloni eftersom det finns en Hög representant. Hon säger att en del ser det som ett hinder för ett EU-medlemskap, men hon håller inte med:

– Jag tycker inte att Höga representanten är ett problem. För inget land har varit i perfekt skick när det blivit medlem. Så vi kan inte vänta på att korruptionen ska vara noll, en perfekt konstitution och annat. Så det är troligt att vi får se en Hög representant fortfarande ha den övergripande makten i ett Bosnien som blir medlem, och sedan långsamt avskaffas.

Och Schmidt håller med:

– Jag som varit i tyska parlamentet i 30 år vet att det kan ta tid. Men det behövs vilja och medborgarna här är starkt för ett EU-medlemskap. Så trycket är stort på politikerna att leverera nu.