Enligt den strategi som USA:s president Donald Trumps administration offentliggjorde i slutet av förra veckan hotas Europa av ett ”civilisatoriskt utplånande” om inte invandringen stoppas.
Det är tydligt att USA:s nuvarande ledning använder sin inrikespolitiska agenda även i utrikespolitiken, säger den ledande forskaren Niklas Helwig vid Utrikespolitiska institutet. Han tillägger att det är mycket oroande.
– USA vill samarbeta med höger- eller extremhögerkrafter i Europa för att bryta ner det europeiska projektet. Det handlar om illvillig inblandning och sett ur ett säkerhetsmässigt och politiskt perspektiv är det oroande för europeiska regeringar, säger han.
Alltsedan Barack Obamas tid som USA:s president har landet minskat sitt engagemang i Europa. Men det nya, 33-sidiga policydokumentet som Vita huset publicerade förra veckan är något helt nytt. Något liknande har Europa inte upplevt under tidigare amerikanska administrationer.
Samtidigt säger forskaren Helwig att dokumentet är i linje med vad till exempel vicepresident JD Vance uttryckte i sitt tal på säkerhetskonferensen i München i februari. Därför är det inte så överraskande.
Den nya amerikanska strategin fokuserar inte på geopolitiska utmaningar som Ryssland och Kina. I stället går USA åt EU.
– Det amerikanska målet här är att ha en Europeisk union som inte verkar och följer unionens principer, utan snarare är en funktionell klubb av stater som främjar välfärd, säkerhet och samarbete mellan sina medlemmar. Men som inte längre påtvingar några principer på sina medlemmar. Samtidigt fungerar EU just eftersom unionen vilar på sina principer, såsom idén om rättsstaten, anser Niklas Helwig.
Europa är en konkurrent inte nära allierad
När den tidigare presidenten Joe Biden presenterade sin säkerhetsstrategi 2022 pekades Ryssland tydligt ut som ansvarigt för kriget i Ukraina. I Trumps strategi talas det istället om att USA vill ha fred i Ukraina och återställa strategisk stabilitet med Ryssland. Det kan tolkas som att Europa enligt USA står i vägen för en fred.
USA säger också rakt ut att Europa i fortsättningen inte ska kunna förlita sig på USA:s skydd i samma utsträckning som tidigare.
Trump sätter alltså USA:s säkerhet i första rummet och den avoga inställningen till EU har också ekonomiska förtecken, menar Helwig.
– EU är en stor konkurrent och gör det möjligt för européer att stå starkare mot amerikanska företag och handelsintressen. USA skulle hellre interagera med enskilda nationalstater i Europa på det ekonomiska området, vilket skulle vara till deras fördel.
Trump verkar ändå gilla Finland
Forskaren Niklas Helwig tror ändå inte att Finlands relation med USA förändras märkbart, eftersom Finland ligger bra till i Trumps ögon. Finland har en stark försvarsförmåga, är en god handelspartner och president Alexander Stubb har en god relation med sin amerikanska kollega.
Samtidigt kan balansgången det svårare framöver, säger Helwig. Det gäller nte minst när det europeiska smickret och fjäsket trappas ner.
– Vi har i princip sett en eftergiftspolitik, till exempel att arrangera en fin statsmiddag med den nederländske kungen vid ett Natotoppmöte. Allt för att blidka Trump. Men det verkar inte fungera.
Enligt Helwig kommer det att behövas steg mot en mer självsäker och tuffare europeisk politik gentemot USA. Man behöver tydligare markera sina röda linjer och visa vilka konsekvenser en fientlig amerikansk politik mot Europa kan få.
Han menar att det är något som de europeiska ledarna inte nödvändigtvis är förberedda på, men säger att det är dags att sätta ner foten och försvara europeiska värderingar, i synnerhet när USA blandar sig i europeisk politik.
– Finlands president har naturligtvis en väldigt viktig del i den här gemensamma politiken. Och när det förändras under de kommande månaderna måste även Finlands roll anpassas. Då kan det uppstå mer oenighet i de transatlantiska relationerna.