Ett tjugotal personer hade samlats i stadshuset i Karleby på tisdagskvällen för att diskutera frågor som berör enskilda vägar.

Och diskussionen blev livlig.

– Man märker att det är ett känsligt ämne som väcker känslor. Det finns sådana som har bott hela sina liv i området, säger företagaren Pasi Eskola.

I praktiken handlar det om Plogvägen som går mellan bostadsområdena Kaustar och Lappilbacken. Vägen räknas som enskild väg, men används till stor del för genomfart eftersom den går mellan två områden med detaljplan. Samma sak gäller för en bit av den angränsande Korpvägen.

Vägarnas tillstånd och vem som ska sköta om dem har diskuterats i flera år.

Pasi Eskola bor själv på en sidoväg till Plogvägen. Han konstaterar att Plogvägen har hunnit bli i väldigt dåligt skick.

– Kostnaderna blir stora när man börjar reparera den. Där räcker det inte längre med lite lappningsasfalt.

Många är skeptiska

Grunden till problemet är att Karleby stad tidigare har haft hand om underhållet också för de enskilda vägarna, men sedan några år tillbaka gör den inte längre det.

Invånarna önskar att vägen skulle göras om till en gata, det vill säga att staden skulle ta över ansvaret. Staden vill å sin sida att invånarna som bor längs vägarna ska grunda ett väglag, vilket man hittills inte har varit villiga att göra.

Pensionären Lars-Johan Häggblom, som bor på den angränsande Tyllivägen, anser att Plogvägen redan för många år sedan borde ha gjorts till en gata. Ett ärende om detta ligger just nu i förvaltningsdomstolen.

Om förvaltningsdomstolen slår fast att Plogvägen är en enskild väg – vilket staden anser – återstår alternativet att staden gör en detaljplan för området.

– Så att man får det till en gata. För vägen och trafiken där är farlig.

Tror du att staden och invånarna kom närmare varandra ikväll?

– Jag tror inte det. Jag tror inte alls det.

Pasi Eskola tror för sin del att det inte är otänkbart att invånarna grundar ett väglag, men det kräver i så fall att staden är aktiv och tar fram ett konkret förslag.

– Jag tror nyckelfrågan är kostnaderna för vägunderhållet. Stadens andel av kostnaderna skulle bli så stor att det skulle bli lättare för invånarna att bilda ett väglag.

Den exakta trafikmängden på Plogvägen är svår att säga, men enligt uppskattningar handlar det om flera hundra bilar per dygn. Uppemot 90 procent består av genomfartstrafik.

Staden kan räkna ut kostnaderna

Stadsstrukturnämndens ordförande Risto Koljonen (SDP) förstår att invånarna är oroliga och skeptiska till att grunda ett väglag. Samtidigt är ett väglag nödvändigt för att man ska kunna få stöd av staden för underhållet.

– Om det inte finns väglag kan staden inte heller stödja dem, och vem är det nu som bär ansvaret för de här enskilda vägarna?

Koljonen är nöjd med diskussionsmötet och tycker att man kom en bit framåt. Nästa steg som han ser det är att invånarna grundar ett väglag.

– På lång sikt måste vi ju fundera på om det blir så mycket genomfartstrafik att vägen borde göras till en gata.

Han tror att kostnadsfrågan är en stor stötesten för många. I och med att vägen framför allt används för genomfartstrafik skulle invånarnas andel ändå bli förhållandevis liten.

Nästa steg är att staden ser över möjligheten att hjälpa invånarna genom att ta fram kostnadskalkyler.

– Jag tror det finns hopp om att de vågar bilda ett väglag när de får se de här uträkningarna.