När vintrarna blir allt regnigare behöver jordbruksindustrin hitta nya lösningar för att få dräneringen att fungera så bra som möjligt. Om dräneringen inte fungerar stannar överflödigt vatten kvar på åkrarna och näring riskerar att rinna ut i Östersjön.

Många anser att jordbrukarna är den största orsaken till att Östersjöns vattenkvalitet försämras. Därför försöker man på stiftelsen Baltic Sea Action Group (BSAG) att tänka annorlunda kring saken, berättar Anne Nordling, kommunikatör på BSAG:s projekt om regenerativt jordbruk.

Hon menar att alla som äter mat är kopplade till jordbruket.

– Vi tänker att jordbrukarna är en del av en större lösning. Vi är ju alla inblandade i det jordbrukarna gör och allting som rinner ut i Östersjön.

På BSAG arbetar man med att försöka förbättra markens odlingsskick genom regenerativa odlingsmetoder, berättar Nordling. Det betyder att man försöker få åkrarna i så bra skick som möjligt så att vattnet och näringen ska stanna kvar i jorden.

En bra åker enligt Nordling är en som påminner om en tvättsvamp.

– Då suger den åt sig vatten och näringsämnen så att de inte rinner ut i Östersjön. De hålls kvar för grödorna som behöver dem.

En bra åker har också bra markstruktur, berättar Nordling. Med bra markstruktur menas jord som är lucker, lätt att sköta och snabbt suger i sig vatten.

”Hållbart jordbruk är A och O för en jordbrukare.”

Thomas Lindroth är jordbrukare och odlar både spannmål och specialväxter på sin gård på Kimitoön. Han är också ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund i Åboland.

Enligt honom är ett hållbart jordbruk A och O för en jordbrukare.

– Om man inte odlar på det viset kör man slut på produktionskapaciteten i jordbruket. Har man inte koll på vattenläget i åkern har det inte så stor betydelse vilken odlingsföljd man har.

Enligt Lindroth är de gamla vattensystemen på åkrarna byggda för att klara mindre mängder regn som faller under en längre tid. I dag ser läget däremot annorlunda ut, berättar han. I dag får vi betydligt större mängder regn som faller i etapper.

– Det betyder att vi kan få översvämningar på åkrarna även om vi har dräneringen i relativt bra skick.

Att näringsämnen från åkrarna rinner ut i havet är enligt Lindroth en enorm ekonomisk och miljömässig förlust för jordbrukare.

– Jordbrukaren bryr sig om miljön. Därför känns det besvärligt när samhället påstår att vi släpper ut näringen. Den kostar oss mycket, vi behöver den för maten och den gör bara illa i vattendragen, säger han.

Att förbereda sin åker för dagens regnmängder är inget som händer över en natt. För tillfället samarbetar BSAG med jordbrukare för att främja hållbar odling, berättar Anne Nordling.

– Under de här tio åren har man börjat se ekonomisk nytta i det här. Ur ett större perspektiv blir också skördsäkerheten bättre. Det är viktigt nu när klimatförändringarna är på gång, säger Nordling.

Den ekonomiska nyttan beror på att man behöver köpa mindre insatsmedel, förklarar Nordling.

”Alla har en väldigt stor roll i det här.”

Många pekar på bönderna i frågan om Östersjöns vattenkvalitet. Thomas Lindroth tror det beror på att det är lättare att skylla på andra än att tänka att man själv spelar en roll i frågan.

– Alla människor har en del i att se till att Östersjön är ren. Att säga att några hundra odlare ska ta hand om 250 000–300 000 personers utsläpp är lite snedvridet, säger han.

Vilken roll tror du att gemene man har i den här frågan?

– Alla har en väldigt stor roll i det här. Vi kan se till att åkrarna växer och att det inte försvinner näring därifrån, men all den näringen som finns i maten borde vi definitivt få tillbaka på åkrarna.

Hur tror du att man skulle kunna göra det här på bästa sätt?

– Det vi behöver är lite innovation och utveckling, sen har vi det nog på plats. Vi vet att det finns teknik som kan utvinna ren fosfor från samhällsslammet. Den tekniken borde utvecklas så att den också klarar storskalig verksamhet.

Från BSAG:s håll berättar Anne Nordling att man förutom att samarbeta med jordbrukare också har så kallade morgonkaffewebinarier, där man bjuder in forskare och andra experter som berättar om nya forskningsresultat och regenerativa metoder.

– Det är mycket information att ta till sig. Vi hoppas att det gör en skillnad, säger Nordling.

Vill du tipsa Yle Åboland om någonting inom jordbruket i regionen? Hör gärna av dig till oss via vårt kontaktformulär.