Hiski Haukkala, som är direktör för Utrikespolitiska institutet, gästade Yles program Morgonettan och intervjun handlade främst om USA:s president Donald Trump, Grönlandsfrågan och Nato.

Trump har konstaterat att Grönland, som hör till Danmark, kommer att ansluta till USA på ett eller annat sätt.

– Det är ett väldigt kraftfullt budskap av en allierad, säger Haukkala.

Haukkala tror att de europeiska länder som nu skickat soldater till Grönland dels vill visa sitt stöd för Danmark, dels visa att det går att förbättra säkerheten utan att Grönland tvingas ansluta till USA.

– Jag tror inte att soldaterna är där för att militärt hålla USA borta.

”Målet är att utvidga USA:s territorium”

Hiski Haukkala får frågan om vilket motiv USA har i Grönlandsfrågan. Han säger att det kan handla om legitima säkerhetsfrågor och ekonomiska intressen.

– Men jag befarar att Donald Trumps målsättning helt enkelt är att göra ett historiskt och stort drag. Att utvidga USA:s territorium till att även inkludera Grönland, säger Haukkala.

Samtidigt påminner Haukkala om att Trump flera gånger har visat att han kan göra en helomvändning.

– Det skulle behövas ett politiskt initiativ från Europa och politiskt tryck i USA. Någon i USA måste förklara för Trump att hans idé är förödande.

Ett paket som Trump kunde acceptera kan bestå av militär närvaro på Grönland och ekonomiska incitament till USA. Haukkala säger att processen behöver avslutas med en deal där Trump upplever att han vunnit.

Att Trump har hotat med nya tullar för länder som inte stöder hans Grönlandsplaner tolkar Haukkala bara på ett sätt:

– Det är tydligt att Trump menar allvar i den här frågan.

Haukkala: Rätt att gå med i Nato

Grönlandsfrågan kan få stora konsekvenser för försvarsalliansen Nato, som Finland har varit en del av i snart tre år.

– Förmodligen kan Finland fortfarande lita på att USA ställer upp i en kris. Men någon hundraprocentig garanti har det aldrig ens funnits, säger Hiski Haukkala.

Han tycker att det var ett korrekt beslut av Finland att gå med i Nato. Säkerhetspositionen är starkare, även om turbulensen i politiken har ökat.

Haukkala poängterar att det inte är sannolikt att USA lämnar Nato.

– Men om det sker får vi sannolikt se ett mer europeiskt Nato, eller nya koalitioner runt EU. En reservplan vore varken enkel eller snabb.

Finlands statsledning har vägrat att formellt fördöma USA för sin militära operation i Venezuela, där amerikanerna kidnappade president Nicolás Maduro.

I stället har de ledande politikerna nöjt sig med att understryka vikten av att respektera internationell rätt.

– Den utrikespolitiska ledningen överväger sina ställningstaganden. I utrikespolitiken är det resultaten som räknas, säger Haukkala.

Han bedömer att den utrikespolitiska ledningen har dragit slutsatsen att det inte leder till något positivt att gå åt Trump.

– Alla som efterlyser ett kraftfullt fördömande av Trumps och USA:s agerande måste kunna svara på hur den konkreta nyttan skulle se ut.

Haukkala säger att det finns en tolkning om att Maduro hade utmanat Trump för hårt och att han av den orsaken blev bortförd.

– Om Trump blir arg eller tar saker personligt, vilket han verkar göra ganska lätt, kan det snabbt leda till ännu hårdare hållning. Till exempel i Grönlandsfrågan, säger Haukkala.

Sverige har på sistone uttalat sig om USA på ett rakare sätt än Finland. Haukkala säger att Sverige har en annan politisk kultur och även en militärstrategiskt säkrare position.