Hussain Khan, medlem i Vasa islamiska samfund, är orolig.
– Om någon dör i dag, vart tar han vägen?
Sedan början av 2000-talet har muslimer i Vasa kunnat begrava sina döda på en del av Kullervo begravningsplats, en begravningsplats som grundades av Vasa fritänkare på 1950-talet. Den första muslimska begravningen där skedde omkring 2003.
När föreningen Vaasan vapaa-ajattelijat upplöstes 2017 fortsatte begravningarna, men i oktober förra året förbjöd Regionförvaltningsverket all gravsättning på området eftersom det saknade juridisk huvudman.
– Sedan dess har vi inte haft någonstans att begrava våra döda, säger Khan, som också är kommunfullmäktigeledamot för SFP.
Situationen blev akut när en egyptisk man nyligen omkom i en bilolycka.
– Vi diskuterade hur vi skulle begrava honom, var han skulle begravas. Som tur var sa hans familj från Egypten att han skulle transporteras tillbaka till landet. Men om de hade sagt att vi kunde begrava honom här i Vasa, var skulle vi göra det? Ingenstans, säger Khan.
”Ingen blir utan begravningsplats”
Leila Roininen, chef för begravningsväsendet i Vasa kyrkliga samfällighet, berättar att det finns gravplatser för alla på begravningsplatserna i Vasa.
– Vi har begravningsplatser för alla. Det är vår lagliga skyldighet att sköta allas begravning och så gör vi. Vi har redan muslimer begravda här, säger hon.
Muslimerna i Vasa önskar sig en egen begravningsplats som de själva kan sköta enligt islamiska traditioner.
– Vi vill ha en separat plats som hanteras av Vasa islamiska samfund. Vi vill betala en engångssumma och ha vår egen begravningsplats. Vi vill själva sköta begravningarna och allt på egen hand, säger Khan.
Han jämför med Jyväskylä, där det muslimska samfundet har köpt en egen begravningsplats, kallad Imam Hussain-begravningsplatsen.
– I Jyväskylä köpte samfundet platsen och nu sköter de den på egen hand, säger Khan.
Khan berättar att när de begravde på Kullervo begravningsplats skötte de om sin del av begravningsplatsen, de har bland annat egna gräsklippare.
Kyrkans förslag uppfyller inte alla behov
Vasa kyrkliga samfällighet föreslår att ett område på begravningsplatsen vid Vörågatan ska reserveras för det islamiska samfundet. Området skulle kunna rymma upp till 180 gravar.
– Det är inte enligt våra önskemål, men vi har inget val än att acceptera det, säger Khan.
Han säger att kostnaden är en av utmaningarna med kyrkans förslag.
Hos Vasa kyrkliga samfällighet är de grundläggande kostnaderna för en meterbred kistgravplats för en avliden Vasabo på ett enhetligt gräsområde med gravsättning (öppning och täckning av kistgraven), balkavgift och gravskötsel i 20 år 1 484 euro.
– Vi tänker, om det här ägs av Vasa islamiska samfund, betalar vi för tomten en gång, och sedan är den vår. Om familjen inte har råd kan Vasa islamiska samfund hjälpa till och det kostar bara att gräva graven.
Enligt Roininen är försäljning av mark inte ett alternativ.
– Vi kan inte sälja eller hyra ut delar av vår begravningsplats. Vi har en lagstadgad skyldighet att sköta begravningar för alla religionssamfund, säger hon.
Roininen berättar att hon har tagit reda på hur församlingarna i Uleåborg och Vanda har löst frågan, och lösningen som Vasa kyrkliga samfällighet nu föreslår är liknande.
– Vi erbjuder samma alternativ som Uleåborg och Vanda. Det är ett separat område på begravningsplatsen som är markerat för muslimer, men som sköts på samma sätt som resten av begravningsplatsen, förklarar Roininen.
En religiös och kulturell utmaning
Khan, som ursprungligen kommer från Pakistan och har bott i Vasa i över fem år, berättar att enligt islamisk tradition ska en begravning ske så snabbt som möjligt efter dödsfallet.
– Vi kan inte ha kropparna i flera dagar.
Under vintern är snabba begravningar utmanande i Finland. Roininen berättar att i Uleåborg och Vanda håller de alltid en grav öppen på den muslimska delen av begravningsplatsen för att begravningen ska kunna ske så snabbt som möjligt.
Enligt Venla Parantaja, ordförande för föreningen Pohjanmaan Vapaa-ajattelijat, vill många muslimer inte bli begravda på mark som tillhör andra religioner.
– Fritänkarna har varit neutrala aktörer, på vars mark mer troende muslimer har kunnat begravas.
Medan förhandlingar pågår med kyrkliga samfälligheten, finns en parallell process där föreningen Pohjanmaan Vapaa-ajattelijat försöker köpa Kullervo begravningsplats från staden. Om köpet går igenom måste de ansöka om tillstånd från Regionförvaltningsverket att driva begravningsplatsen, en process som kan ta upp till ett år.
– Det skulle vara tidigast nästa sommar man kunde begrava där igen, konstaterar Parantaja.
Snabbt växande muslimsk gemenskap
Den muslimska gemenskapen i Vasa växer snabbt och därmed också behovet av en permanent lösning.
– När jag kom hit år 2020 var vi kanske 25 eller 30 pakistanier i Vasa. I dag är vi mer än 200 personer, berättar Khan.
Han tillägger att många kommer till Vasa för att studera, men allt fler kommer också som specialister till företag som Wärtsilä, Danfoss, ABB och olika vindkraftsföretag.
De flesta nyanlända tänker inte på begravningsfrågor när de kommer till Finland.
– Människor kommer för studierna och med hopp om en bättre framtid och bättre utbildning. Du tänker på dina lektioner och på att anpassa dig till en ny kultur, ett nytt samhälle. Du tänker aldrig på vad som skulle hända om du eller någon av dina vänner dog, säger Khan.
