Det kalla men fuktiga vädret har gjort att många vindkraftverk frusit och står still. Det finns lösningar för isbildningen, men frågan är om systemen är värda investeringarna.

På de österbottniska slätterna står största delen av vindkraftverken nu stilla. Det betyder också att de inte producerar el, vilket driver upp börselpriset.

– På årsbasis räknar vi med att nedisningen minskar produktionen med fem procent. Och det sker ju då det är kallt och elpriset är högt, så det betyder en hel del, säger Staffan Asplund som är styrelseordförande för konsultbolaget Etha.

Kraftverken utvecklas

Asplund har länge jobbat med vindkraftsprojekt och känner mycket väl till problemen som vintern ställer till för mekaniken. Han säger att inställningen till avisningssystem har förändrats över tid, även om man alltid räknat med problemet och försökt avhjälpa det med automatik.

– Förut tyckte man att avisningen var dyr och ökade produktionen under några få dagar. Nu när man ser betydelsen av att många turbiner står, och elpriserna blir väldigt höga, så ser man att avisningssystemen betalar tillbaka sig mycket mycket fort, säger Asplund.

Längre bort i skogsdungen i Kuni, står en park med 16 kraftverk. Bara fyra av dem snurrar i kölden.

– Här ser vi en park med avisningssystem, därför fungerar en del av dem. Men i det här klimatet kommer de att stanna, en efter en. Och fortsätter den här kylan länge, speciellt kombinerat med isande regn, så kommer snart hela parken att stanna, säger Asplund.

När nya kraftverksmodeller först kommer ut på marknaden saknar de ofta avisningsfunktion. Med tiden uppgraderas kraftverken så att de kan förses med automatiken redan i tillverkningsskedet.

Det kan ha en påverkan på ivern att bygga ut vindkraften i Finland.

– Kanske går tillväxten lite långsammare, speciellt om vi i alla finska parker säkerställer att ha möllor med avvisningssystem, bedömer Asplund.

Att eftermontera ett avisningssystem är också möjligt, men det blir mycket dyrare.

Tidigare ansåg man att avvisningssystemen var dyra och bara ökade produktionen under några få dagar. Enligt Asplund kan driftsstoppen röra sig om några dagar, men också upp till tre månader.

Isbildning blir det ändå varje år – så då gäller det att kalkylera investeringskostnader mot en hypotetisk produktionsvinst.

– Teknologin anser jag inte riktigt är beprövad. Att efterinstallera avisningssystem är mycket dyrare än att köpa dem tillsammans med de nya möllorna.

Smälta isen med varmvatten

I Sverige har man gjort försök med att från helikopter tina upp vingarna med varmt vatten. Det är både dyrt och inte speciellt effektivt, bedömer Staffan Asplund.

– Jag tror inte det kommer hit, utan jag hoppas att vi ska få sådan teknologi att turbinerna hålls i drift så länge som möjligt.

Men Asplund vet att utmaningarna med de förnybara energiformerna består, eftersom vädret är varierande och oförutsägbart. Men han ser ändå en framtida lösning för energimarknaden.

– Produktion av vindkraft kommer antagligen inte att bli stabilare. Utan elsystemsproblematiken kommer till stor del att lösas med batterier.

Asplund vet att det finns långtgående planer att ta till vara överskott på el. Vätgas är en lagringsmetod han tror på, men även batterier.

– Vi har stora batterilagringsmöjligheter på kommande, som betydligt minskar fluktuationen i elpriser. Över hela landet pågår en batteriboom, säger Staffan Asplund.