Första veckan i februari betyder bråda tider för stadens kulturtjänster och i synnerhet dem som arbetar i Runebergs hem. Skaldens 222:a årsdag infaller den femte. Cecilie Tawast, som ansvarar för kundservice vet att veckan skiljer sig markant från året i övrigt.

– Det är brått den här veckan, inte bara med Runebergsdagen utan vi har också Borgå ljusfestival direkt efter, säger Tawast.

Personalen laddar upp med att sova och äta ordentligt för att hållas vakna och pigga ända till kvällen

I korthet består veckans program i hemmet av guidningar och en poesiverkstad med debutanten Elna Yrjönkoski samt en fullbokad föreläsning om modet på 1800-talet med doktorand Anni Shepherd.

Efter en paus deltar hemmet åter i festivalen Borgå ljus och gården lyses upp av fransk-koreanske konstnären Tae Gon Kims klänningar i verket The Dresses. Allt kulminerar ändå på bemärkelsedagen med gratis inträde.

– Vi är här från tio till sju och det är allmänna guidningar varje timme. På svenska klockan 12, 15 och 18. Det gratis tårtservering ute på gården från klockan 16.30.

Johan Ludvig och Fredrika Runebergs hem besöks av skolklasser och folk från både när och fjärran, i synnerhet denna vecka.

– Det kommer nog från både från utlandet och förstås Finland. Också Borgåbor fast Borgåborna brukar ibland vara lite lata på att komma hit. Men jag tror att Runebergstårtorna drar sen på kvällen, säger Tawast.

Fackeltåg och körsång

På Runebergsdagen vill guiderna betona skaldens betydelse för Finlands uppkomst, men också hur firandet har fortsatt till våra dagar.

– Det började ju under Runebergs egen levnadstid, men då var det hans studerande som sjöng istället för Runebergskören.

I fornstora dagar sjöng Runebergs studenter för skalden utanför hans fönster på hans födelsedag. Idag axlas den traditionen av Runebergskören BSB som sjunger vid graven, statyn och utanför hemmet. Skalden var också en av grundarna till Borgå FBK 1867 och ett år senare inleddes traditionen med fackeltåget som vandrar genom staden tillsammans med kören.

Många besökare fascineras över det vackra hemmet och undrar om skalden var rik.

– Det var han ju inte från början, utan han var en self made man. Han blev rik efter att han gav ut Fänrik Ståls sägner. Då började det ramla in lite pengar så att han kunde köpa ett så här fint hem åt sin familj, säger Tawast.

Johan Ludvig Runeberg var inte bara en känd skald och författare, utan en person trivdes i det gröna.

– Runeberg var ju egentligen en utemänniska som hade med sig Runebergstårta och snaps när han for ut och jaga. Det var då hans mellanmål. Fredrika var ju en viktig person här i hemmet som gjorde det möjligt för Runeberg och resten av familjen att överhuvudtaget göra vad dom gjorde.

Paret Runeberg tog ofta emot gäster i sitt hem och till Fredrikas uppgifter hörde att kunna bulla upp vid behov.

– Det kunde komma nästan vem som helst, antingen föranmälda eller oanmälda och man släppte in alla. De närmaste vännerna var mest efterlängtade, till exempel Topelius och Lönnroth. Och förstås när parets sex söner kom på besök med sina familjer så hade man stort kalas.

Cecilie Tawast tillbringar många stunder i Runebergs hem och hennes favoritrum är ett litet kök.

– Mitt favoritrum är det lilla, nya köket som byggdes efter att det gamla köket hyrdes ut. Där bodde också pigan Mari Degerth och var inte en del av det ursprungliga museet, utan det blev tillsatt först på 1960-talet.

Enligt Tawast var den sannolika orsaken att Runeberg inte betraktades som en helt vanlig människa, utan främst som nationalskald.

– Men jag tycker att det är viktigt att ta i beaktande att han också åt mat varje dag och att det var någon som kokade den där maten åt honom.

Till den som inte är invigd i Runebergs författarskap rekommenderar Cecilie Tawast dikten Molnets broder ur Fänrik Ståls sägner.

– Den är väldigt rörande så om man inte är redo att gråta ett ämbar så ska man nog inte läsa den, men den tycker jag att den är hemskt bra.