– Det är jättelätt att ta sig in i det svenska sammanhanget men det är inte så lätt att komma vidare eller ta sig framåt.

Det säger Magdalena Kosová som har skrivit en rapport om integrationen på svenska i Finland.

En stor utmaning är attityder. Kosová förklarar att utlandsfödda kan nå styrelseposter, men kan uppleva att man går miste om det sociala sammanhanget.

– Det fattas utlandsfödda i positioner som är kopplade till makt och inflytande. Man kan till exempel se på traditionella finlandssvenska organisationer och se vem det är som sitter i olika styrelser och utskott.

Rapporten lyfter också upp rasismen och bristen på viljan att förändras. Den finlandssvenska gemenskapen beskrivs av vissa intervjuade som inåtvänd och homogen, vilket ligger ett steg efter det finska majoritetssamhället gällande mångfald och inkludering.

Svårt att klara sig i arbetslivet med bara svenska

Regionala skillnader i integrationen på svenska är något som enligt Kosová måste uppmärksammas. Svenskan kan vara en fördel, men speciellt i södra Finland kan det vara svårt att klara sig enbart på svenska.

Kosová säger att även vid arbetsplatser som marknadsförs som enbart svenska kan det ingå förväntningar på kunskaper i finska.

– I Österbotten har vi kommuner där man kan klara sig på svenska och där det finns arbetsgivare som erbjuder jobb på svenska. I södra Finland måste man veta vart man ska vända sig och anstränga sig mer för att integreras på svenska, och alla har inte den möjligheten.

Nedskärningar i fortbildningen kan påverka läget

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att 5–10 procent av integrationen ska ske på svenska. Regeringens nedskärningar kommer ändå enligt Kosová ha en negativ inverkan på integrationen på svenska.

– Eftersom man har förkortat integrationstiden kan det påverka kunskaperna i svenska negativt för dem som lär sig två språk. Nedskärningarna i bidrag för den fria bildningen, som har spelat en viktig roll för den svenska integrationen, kommer naturligtvis också påverka.