Pengar har blivit ett allt större problem för barnfamiljer.

Enligt en ny enkät från Mannerheim Barnskyddsförbund är ekonomin nu en av de främsta orsakerna till att familjer mår dåligt. För många, särskilt ensamstående, räcker pengarna inte ens till mat på bordet.

Finland hade länge en bra utveckling gällande barnfattigdom jämfört med andra nordiska länder, framför allt Sverige.

Men enligt Tapio Salonen, seniorprofessor vid Malmö universitet, börjar Finland nu likna resten av Norden på ett oroande sätt.

– Det här senaste året har också Finland drabbats av den typ av problem som vi har sett i Sverige under 2000-talet, säger han.

I Sverige gick den ekonomiska utsattheten och fattigdomen ner bland barnfamiljer under 2000-talet, men sedan slog coronapandemin och den allmänna prischocken till.

– Det handlar också om att de olika offentliga stöd som riktar sig till barnfamiljer i allt lägre grad stöttar och kompenserar, säger Salonen.

Fler barn i låginkomstfamiljer

Institutet för hälsa och välfärd, THL, gjorde i höstas beräkningar som visar att antalet personer i familjer med låga inkomster kommer att öka med 110 000 under 2024 och 2025. Av dem är 27 000 barn.

Orsaken är de nedskärningar regeringen har gått in för.

Till låginkomsttagare räknas enligt Eurostats definition de vars inkomst är lägre än 60 procent av årliga medianinkomsten. Det motsvarar i Finland en årlig inkomst på 18 310 euro för en person som bor ensam.

Låginkomstgränsen är olika för olika typer av hushåll.

År 2023 var Finland i topp tre över länder i EU med lägst andel barn i risk för fattigdom eller social utestängning. Ett år senare hade Finland fallit till åttonde plats.

Ingen annan medlemsstat hade en lika stor ökning av andelen utsatta barn under denna period.

Mia Tammelin, biträdande professor i socialpolitik vid Tammerfors universitet, tror att de nya nedskärningarna i utkomststödet ytterligare kommer öka andelen barn i fattigdom.

Hon är orolig för att stödet inte längre räcker till det allra nödvändigaste.

– När vi i vårt forskningsprojekt har bett föräldrar berätta om föräldraskap och familjevardag i fattigdom, har det framkommit mycket desperata beskrivningar. Att man sparar in på mediciner, boende och energikostnader.

De barnvänliga nordiska länderna?

De nordiska länderna, och särskilt Sverige, har länge målats upp och hyllats som barnvänliga och barncentrerade.

Här finns starka skyddsnätverk för barnfamiljer som tillgänglig och bra småbarnspedagogik, långa föräldraledigheter och utbildning av hög kvalitet.

Men har den här bilden fått sig en törn efter att barnfattigdom ökat så rejält i Finland och Sverige?

Tapio Salonen menar att den här porträtteringen fortfarande delvis stämmer, men allt sämre.

– Det finns ju en motsägelse då vi har höjt ambitionerna. Samtidigt som barnkonventionen infördes, när den till och med blev en bindande lag i Sverige för några år sedan, har vi haft en utveckling där det i praktiken har gått i rakt motsatt riktning.

Barnkonventionen är ett internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter.

Även Tammelin undrar hur nedskärningarna går ihop med den europeiska barngarantin, som också Finland har förbundit sig till.

För Finlands del har barngarantin som mål att minska antalet personer i risk för fattigdom eller utestängning med 100 000 fram till 2030. Av dessa ska en tredjedel vara barn.

Tammelin efterlyser ett tydligare barnperspektiv när politiker debatterar ekonomi.

– Man talar om att stödja barns välbefinnande i vackra ordalag, men när man ser på de ändringar som gjorts känns det att det är andra värderingar som spelar in, säger Tammelin.

Hur har du och din familj tvingats spara under det senaste året? Kommentera!