Herman Björk är inne på sitt femte år som klasslärarstuderande vid Åbo Akademi.

Under sina praktikperioder har han själv inte upplevt hotfulla situationer, men är medveten om att de förekommer.

– Klimatet i skolorna har nog förändrats och blivit hårdare sedan jag själv gick i grundskolan, säger han.

Över hälften av alla lärare har upplevt våld eller hot om våld på sin arbetsplats. Frågar man också speciallärarna är siffran ännu högre, hela 81 procent har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med våld på jobbet.

Det visar den senaste Kommun 10-undersökningen som genomfördes 2024. Undersökningen görs vartannat år bland kommunernas anställda för att följa upp personalens arbete och hälsa.

Lärarfacket OAJ säger också att de allt oftare kontaktas av sina medlemmar i frågor om våld och hot samt om polisanmälningar. Antalet kontakter har ökat med 60 procent de senaste åren.

Våldssituationer kräver kunskap om hur de bäst hanteras. Det finns brister i kunskapen om våld, säger klasslärarstuderande vid Åbo Akademi.

– Det kommer inte upp alls under de obligatoriska kurserna, säger Herman Björk.

Själv har han gått ett par rektorskurser och där togs skolvåld upp en gång.

– Då sades det att man skulle lägga en möbel mellan sig och den utåtagerande eleven.

För lärare är våld i skolorna en arbetarskyddsfråga. Nu efterlyser lärarfacket nationella riktlinjer för hur vålds- och hotsituationer ska förebyggas och hanteras i skolor och på daghem.

Studerande Herman Björk efterlyser också mera kunskap redan från början av lärarstudierna.

– Det är många som vikarierar i skolor under studietiden. Olika skolor har ju olika krisplaner, men de får man inte alltid med sig när man hoppar in. Så det vore nog jättebra att få paketet med sig under studierna.

Vet du vart du ska vända dig om det uppstår konfliktsituationer i klassrummet?

– Nej, vi har inte fått stöd till det i utbildningen.

Björk säger att det är upp till var och en att tänka logiskt. Vid en farlig krissituation ringer man nödnumret, men annars skulle han själv vända sig till skolans rektor och ledning.

Vid Finlands svenska lärarstuderandes förening anser man att det både är lärarutbildningen och de framtida arbetsplatserna som är ansvariga för att lärarna vet hur olika skolsituationer ska hanteras.

Föreningens ordförande Ellen Stålarm menar ändå att utbildningen ska ge en teoretiskt stabil grund att stå på.

– Vi anser att lärarutbildningen borde spegla de utmaningar som finns i dagens skola. Vi studerande önskar att det skulle ingå mer undervisning om och kring hotfulla situationer och utåtagerande barn.

Svårt att förutse våldssituationer – förebyggande arbete kan underlätta

Biträdande professor Fredrik Rusk vid Åbo Akademis lärarutbildning säger att man i undervisningen satsar stort på förebyggande arbete.

Enligt honom är det viktigt för att kunna undvika våld och krissituationer i skolan.

– Lärare hamnar i en mängd olika situationer, vi jobbar med människor, med barn och unga. Vi kan inte förutspå och förutse exakta situationer vi hamnar i, säger Rusk.

Det förebyggande arbetet inom lärarutbildningen är till exempel kunskap i att förutse och planera undervisningen samt att förstå mångfalden i klassrummet. Fredrik Rusk poängterar att man som lärare måste ta ansvar för vad som händer i klassrummet.

– Eleverna vill göra sitt bästa, då är det vi vuxna och professionella som behöver ta ansvaret för att hjälpa dem att nå dit.

Både praktik och teori viktiga

Herman Björk påminner om att läraryrket är ett praktiskt yrke och att det lätt glöms bort under studierna. Interaktionen med elever, deras föräldrar och olika skolföreningar är en stor del av arbetet.

– I utbildningen kommer det ganska mycket akademiskt flum som inte speglar hur praktiskt yrket faktiskt är och hur mycket man lär sig i klassrummet, säger han.

Björk anser att lärarutbildningen behöver förnyas så att den speglar skolvardagen, som förändras i snabb takt.

Vid Åbo Akademi säger biträdande professor Fredrik Rusk att lärarutbildningen förnyas kontinuerligt. Han betonar att det inte är möjligt att hoppa på den nyaste trenden eller metoden eftersom utbildningen måste vara relevant i många år.

– Vi måste ta ett högre perspektiv, ett mer teoretiskt och vetenskapligt perspektiv.

Enligt Rusk är tre färska rapporter från Undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors universitet nu centrala i utvecklingsarbetet. I rapporterna tar man bland annat fasta på den minskande nativiteten, visioner för framtidens grundskola och en förnyad lärarutbildning.

Resursbrist påverkar skolvardagen

Fredrik Rusk tror inte att det ökade våldet och misstron mot skolan härstammar från själva skolan.

– Det kommer från samhällsförändringar, strömningar och till exempel olika former av stöd som inte längre finns på grund av nedskärningar. Det leder till resursbrist.

Det är inget som lärarutbildningen kan förändra. Däremot säger han att det utbildningen ska ge är en förmåga att koppla teori till praktik.

Kritiken från studerande som Herman Björk, om att utbildningen innehåller för mycket ”akademiskt flum” och för lite praktisk kunskap, är något Fredrik Rusk tar till sig.

– Jag förstår den här kritiken och att de här funderingarna finns bland våra studerande. Här är det vårt ansvar att tydligare kunna visa kopplingen mellan det teoretiska och det praktiska.