Det är ingen vacker syn utanför Drottningberg i Hangö.

Här kör lastbilar skytteltrafik för att dumpa vinterns snömassor i havet.

Snön från gatorna har gjort isen brun och smutsig. Bland snön finns också mycket skräp och plast.

För en stad som Hangö, med mycket bebyggelse, omringad av hav och ute på en smal udde, är det ingen lätt uppgift att hantera stora mängder snö.

Det blir lätt långa avstånd om snön ska transporteras till något annat ställe på land.

Därför har staden i många år i stället valt att dumpa snön i havet utanför Hangö centrum. Det är en kostnads- och energieffektiv lösning, säger Hangös miljövårdschef Maria Degerlund.

Det kommer staden däremot inte att få göra i framtiden. En ändring i miljöskyddslagen kommer att förbjuda snödumpning i havet från och med den 1 maj 2028.

Hangös tekniska direktör Timo Laine säger att 2026 är en övergångsperiod för staden.

Från och med nästa år ska Hangö hitta en ny lösning för snöhanteringen.

Planeringen är fortfarande i sin linda och först i höst kommer staden att presentera sin nya lösning.

Alternativet till att dumpa snön i havet är att i stället samla snön på land, men eftersom stora delar av Hangö är grundvattenområde kan snön inte dumpas var som helst.

– Vi har drygt två år på oss innan den nya lagen träder i kraft. Under den tiden hittar vi nog en ny plats för snön, förutsatt att vi inte behöver planlägga ett område för ändamålet. Det tar alltid lite mera tid, säger Maria Degerlund.

Mycket mer än mikroplaster

Problemet med snödumpning i havet är inte själva snön, utan snarare allt annat som samlas i snömassorna.

Enligt uppskattningar består 99 procent av de ihopsamlade snömassorna i en stad av just snö och då kan också den resterande procenten upplevas som en försvinnande liten del av helheten, säger Johanna Mattila, verksamhetsledare för Västra Nylands vatten och miljö.

– Det är antagligen också så städerna resonerar när de väljer att dumpa snö i havet, men i den plogade snön finns också skräp, avfall och andra orenheter som avgaser och tungmetaller, säger hon.

Det spelar också roll hur snön har fallit, samt var och hur länge snöhögen stått innan den dumpas i havet.

Johanna Mattila kan också bli förvånad över hur mycket skräp som finns på gatorna, och då syftar hon inte bara på plastförpackningar eller cigarettfimpar.

– I dag kan man till och med hitta elsparkcyklar i snömassorna, säger hon.

Problemet blir större om snö dumpas i havet på många ställen i en stad i stället för att koncentrera dumpningen till ett och samma ställe

Maria Degerlund, miljövårdschef i Hangö

Alternativet att i stället dumpa snön på land är inte heller helt oproblematiskt ur miljösynpunkt.

Samma tungmetaller och kemikalier rinner ändå ut i naturen vilket kan bli ett problem, framför allt på grundvattenområden som Hangö udd.

Johanna Mattila är ändå tydlig med att alternativet där snön får smälta på land är att föredra.

I den bästa av världar skulle också snödumpningsplatsen vara byggd så att smältvattnet samlas in och vid behov renas innan det rinner ut i naturen eller ner i grundvattnet.

I Hangö dumpas snömassorna i havet utanför udden vid Drottningberg, precis intill västra hamnen.

Stadens miljövårdschef Maria Degerlund tycker inte att det är oproblematiskt när lastbil efter lastbil dumpar fulla snölaster rakt i havet. Det är ändå helt lagligt att göra så och kräver inget miljötillstånd.

Hangö har inte heller någon regelbunden uppföljning av snödumpningsplatsen vid Drottningberg, men staden har undersökt platsen och konstaterat att där samlas skräp.

Bottenprofilen vid kajen har också förändrats med tiden, säger Maria Degerlund.

– Men problemet blir större om snö dumpas i havet på många ställen i en stad i stället för att koncentrera dumpningen till ett och samma ställe. Då har man också möjlighet att vid behov följa och eventuellt åtgärda konsekvenserna.