VOOZH about

URL: https://yle.fi/a/7-10094067

⇱ Nästan alla i åttan har smarttelefon men träffas ändå helst på riktigt, visar Yles enkät | Inrikes | Svenska Yle


Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till huvudinnehåll

Under den gångna veckan har vi rapporterat resultaten av Svenska Yles skolenkät Ung & online 2026. Omkring 300 elever från olika håll i Svenskfinland svarade på enkäten.

År 2015 genomförde vi en jämförbar enkät, med ungefär lika många svarande i samma åldergrupp och med samma geografiska spridning. Frågorna var delvis desamma då och nu.

En jämförelse visar på intressant utveckling i de ungas liv.

Nästan alla åttondeklassare som svarade på den nya enkäten har en smarttelefon. Två tredjedelar fick sin första redan i årskurs 1 eller 2.

Här har det skett en stor förändring sedan 2015, då bara sju procent hade fått en smarttelefon så tidigt.

Två appar används av nästan alla: amerikanska Snapchat och Whatsapp. De var de två populäraste apparna redan år 2015.

Den kinesiska appen Tiktok fanns inte då, men appen har på tio år hunnit bli den tredje mest använda appen bland de unga.

Samtidigt har Facebook och Messenger tappat i betydelse och används numera av under en femtedel.

Spelandets betydelse för att hålla kontakt med sina vänner verkar ha ökat. Nu uppger hälften att de håller kontakt via spel som Roblox och Minecraft.

De flesta träffas ändå IRL

Trots att de flesta eleverna använder många appar är det bara 19 procent som säger att de i första hand umgås med andra via dem.

Två procent pratar i telefon, medan 78 procent främst träffar andra på fritiden eller i skolan.

Här har det skett en intressant ökning.

Det är faktiskt något fler nu än år 2015 som uppger att de främst träffas i verkliga livet.

Barn har fått större frihet

Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, är expert på ungas liv på skärm.

Sandberg betonar det positiva med att barn tidigt får tillgång till smarttelefon.

Det har gjort att barn får en större frihet och självständighet, säger hon.

– De kan själva ringa kompisar eller syskon och avtala om lek eller aktiviteter. De kan ha egen kontakt med mor- och farföräldrar utan att behöva gå genom sina föräldrar, till exempel.

Det brukar debatteras i vilken utsträckning barn faktiskt utvecklar digitala färdigheter tidigt, bara för att de får en apparat i sin hand.

Helena Sandberg anser att tillgången till teknik åtminstone bidrar till digital kompetens.

– De får ändå möjlighet att söka information och utforska olika digitala världar och appar, förstås på både gott och ont.

Eftersom utbudet i dag är så stort är det inte konstigt att barn och föräldrar lever i rätt skilda digitala världar, säger Helena Sandberg. Hon betonar att barn ändå behöver vuxnas stöd med att tolka information och med att avväga risker. Bild: Johan Persson / Lunds universitet

Helena Sandberg anser inte heller att man behöver förfasa sig över att Tiktok seglat upp som ny storfavorit bland unga.

Att Tiktok är så populärt bland barn är inte konstigt, eftersom det i hög grad är en plattform för barn av barn.

Plattformen tillhandahåller inte bara ett aldrig sinande flöde av underhållning, den uppmuntrar dessutom till kreativitet, säger Sandberg.

– Tiktok har fått väldigt mycket negativ uppmärksamhet i medierna och vuxensamhället har ifrågasatt dess algoritmer och starka attraktionskraft på barn. Allt som fördöms av vuxensamhället blir extra lockande för barn och unga att testa och det kan i sig leda till att fler vill hänga där.

Som exempel lyfter Helena Sandberg fram att många flickor på Tiktok delar egna videor eller videor de gör tillsammans med en kompis, som de sedan delar i sina egna grupper.

– Det blir ett sätt att umgås.

Så stor koll har vårdnadshavarna

Nästan två tredjedelar av åttondeklassarna uppger att deras vårdnadshavare aldrig kollar deras telefon.

Andelen är ändå lite lägre än i enkäten 2015.

26 procent berättar ingenting hemma om sitt liv på nätet, och 9 procent bedömer att deras vårdnadshavare inte vet någonting alls om appar.

Drygt 40 procent har blivit ledsna eller sårade av något som hänt online. För cirka 5 procent händer det varje månad.

I de flesta fall är det någon helt okänd som legat bakom det sårande innehållet.

93 procent av åttondeklassarna känner sig ändå för det mesta eller alltid trygga på nätet.

Vi har tidigare rapporterat om den oro som kriminalöverkonstapel Joonas Turtonen på Polisinrättningen i Österbotten känner över att det är så tyst mellan många föräldrar och deras barn kring vad som pågår i barnens liv online.

Turtonen jobbar med unga och ser varje vecka hur nya polisanmälningar ramlar in i fall där unga har utsatts för brott på sociala medier, exempelvis grooming.

Joonas Turtonen tycker att föräldrar har direkt skyldighet att kontrollera sina barns telefoner.

Professor Helena Sandberg håller inte med.

– En mobil är så mycket mer än en telefon. Den smarta telefonen är ett fotoalbum, en dagbok, vänrelationer, med mera. Föräldrar ska inte kontrollera eller övervaka sina barns telefoner, utan ta hänsyn till barnens integritet.

Däremot är det viktigt att föräldrar och barn pratar med varandra på ett förtroendefullt och respektfullt sätt om det som händer i barnets digitala liv, poängterar Sandberg.

– Om barn känner tillit till sina föräldrar har de lättare att berätta saker som de upplevt på nätet, pinsamheter eller saker de tycker är jobbiga.

Helena Sandberg berättar att hon även själv brukar be sin tonåring att då och då visa henne något spel, lite från olika flöden, eller en bild på en person de gillar eller ogillar.

– Inte för att kontrollera eller ifrågasätta, utan för att jag är nyfiken på mitt barns värld och erfarenheter där. På så vis lär jag mig både mer om mitt barn, men också om den digitala världen.

Förbud löser inte problem

Helena Sandberg säger att hon inte har någon forskningsdata som kan styrka den trend som jämförelsen av Svenska Yles enkäter ger vid handen: att något fler föräldrar i dag kontrollerar sina barns telefoner än förr.

Däremot är hon övertygad om att föräldrar i dag är mycket mer vaksamma på barns användning av både mobiler och sociala medier.

– Allt annat vore konstigt, givet att medier, politiker och myndigheter ägnat så stor uppmärksamhet och kraft åt att diskutera och ifrågasätta barns användning av digitala medier, och också försökt begränsa den.

Sandberg påpekar att det finns risker för barn i både verkliga livet och online.

Hon tror inte att man löser problem som exempelvis psykisk ohälsa genom att förbjuda den digitala världen för barn.

– Man måste komma ihåg att den stora majoriteten av alla skolbarn i den nordiska kontexten mår bra och klarar av att hantera den digitala teknologin.

Många elever som svarade på vår enkät visade också att de får ut mycket gott av livet online.

På den öppna frågan om vad som är det roligaste med livet på nätet nämner hälften vänner eller kompisar. Att spela eller titta på roliga videor var andra vanliga svar.