Antalet människor som behöver mathjälp har ökat i flera delar av landet, och Östnyland är inget undantag.

I Sibbo har både Röda Korset och Sibbo svenska församling lagt märke till att fler behöver såväl ekonomisk hjälp som mathjälp.

– Då vi började hade vi 20 till 30 människor som kom på besök och nu har vi över 70, säger Anders Backström, ordförande för Röda Korsets avdelning i Sibbo.

Backström berättar att ökningen har skett gradvis, men att det vid årsskiftet plötsligt skedde en större ökning.

Under de senaste åren har arbetslösheten ökat kraftigt i Finland. Just nu är Finland det land i EU som har flest arbetslösa, vilket inverkar på antalet som söker sig till mathjälpen.

– Det är klart att arbetslösheten har ökat också i Sibbo. Folks vardag påverkas även av att social- och hälsovårdssystemet och bidragssystemet förändras och körs ner. Att levnadskostnaderna har stigit under de senaste åren är säkert också en bidragande orsak, säger Backström.

Det är inte en särskild grupp människor som besöker mathjälpen, utan att det är allt från barnfamiljer till äldre.

– Vem som helst kan hamna i en situation där man behöver mathjälp.

Kyrkan är nästan överfull

Antalet personer som söker ekonomisk hjälp från diakonin i Sibbo svenska församling har ökat stadigt.

Diakonen Milja ”Milli” Westerlund vid Sibbo svenska församling berättar att kurvan har pekat stadigt uppåt sedan hösten.

– Både de som vi har känt över en längre tidsperiod och de som tar kontakt med oss för första gången har ökat sakta men säkert. Vi har sett en viss ökning i några år, men särskilt under hösten och vintern har det ökat i snabbare takt.

Westerlund påpekar ändå att den ekonomiska hjälpen ofta är en engångsinsats.

– Vi är inte till för att uppehålla någons liv. Om man alltid har det lika svårt ekonomiskt kan diakonin inte vara den som håller dig ekonomiskt flytande.

Däremot ställer diakonin gärna upp som stöd för att tillsammans prata och noggrant gå igenom situationen, och på det sättet se om man kan hitta lösningar.

– Vi har ofta tid för att möta människan på ett lite djupare plan och på ett mer helhetsmässigt sätt gå igenom situationen och prata om vad allt som försvårar personens situation.

Diakonin i Sibbo svenska församling och Sipoon suomalainen seurakunta bjuder en gång i veckan på gratis frukost i Söderkulla kyrka. Även här har andelen besökare ökat.

– Det börjar bli lite spännande att se om vi hittar sittplatser åt alla som besöker frukosten. Vi har fått börja ställa fram stolar och bord ute i entrehallen så att alla ska rymmas, säger Westerlund.

När det är som mest besökare är det omkring 70 personer som dyker upp. Westerlund säger att kökets kapacitet egentligen inte är tänkt för så här stora mängder med besökare, men de frivilliga i köket hittar alltid lösningar.

– Våra frivilliga har hanterat det jättebra. De är inte yrkeskockar, så ibland får vi fundera tillsammans hur vi ska hantera trycket, men vi har alltid hittat lösningar.

Hungrar efter gemenskap

Förutom ett ökat behov av att ha råd med mat på bordet ser både Röda Korset och diakonin i Sibbo att behovet av samhörighet ökar.

Vid mathjälpen i Sibbo delar man inte bara ut matkassar, utan besökarna har också möjligheten att sitta ner och dricka kaffe tillsammans. Något som Anders Backström säger har varit uppskattat.

Också bland dem som besöker kyrkans frukost är det många som kommer för att få uppleva en gemenskap och samhörighet.

– Behoven är väldigt varierande. Det finns de som är i behov av att få mat, men det är också många som kommer hit för att det här är enda gången i veckan som de delar matbord tillsammans med någon annan, säger Milli Westerlund.

En av dem som besöker frukosten av sociala skäl är Kurt Lindqvist.

När han efter ett äktenskap på 56 år blev ensam för två och ett halvt år sedan började det kännas tomt hemma. Han läste om frukostbjudningen i tidningen, men kände ett motstånd för att besöka evenemanget själv.

– Då sa min kusin att hon kommer med mig, och sedan dess har jag trivts bra här.

För Lindqvist betyder frukosten samhörighet och nya bekantskaper. Han uppskattar särskilt att frukosten sker på både finska och svenska och att man kan få nya vänner över språkmuren.

En annan som besöker frukosten för gemenskapens skull är Nadiia Romanova.

Snart har det gått tre år sedan hon flydde kriget i Ukraina och bosatte sig i Finland. Även om hon varken pratar finska eller svenska säger hon att hon känner samhörighet och gemenskap med de andra besökarna.

– Jag känner människorna med hjärtat, säger hon och lägger handen mot hjärtat.

För Romanova är frukosten också viktig eftersom den ger henne en paus från tankarna på kriget och oron för sin familj som fortfarande är kvar i Ukraina.

Nadiia Romanova berättar att hon har barn som tjänstgör i den ukrainska militären. Hennes barnbarn kan inte gå i skolan till följd av kriget.

Romanovas hus i Ukraina finns inte heller kvar, det har bombats sönder.

– Det är viktigt för mitt välmående att vara här, även om vi inte pratar samma språk.

Alla är välkomna

Milli Westerlund säger att alla är välkomna till frukosten, eller välkomna att ta kontakt med kyrkan.

– Diakonin möter precis alla människor med samma värde och samma kärlek, och vi ställer aldrig frågor om någons trosuppfattning eller samhörighet. Här är alla lika välkomna.

Om man inte själv behöver hjälp kan man också komma med som stöd för en närstående.

Westerlund berättar också att det händer att folk känner sig ängsliga för att besöka frukosten när där är så många andra, men att det ofta känns lättare om man kan äta den i entrehallen istället.

Också Anders Backström vid Sibbos Röda korset säger att alla är välkomna till mathjälpen, även som frivilligarbetare.

– Vi har också insamlingar i ett par butiker, och det har varit enormt glädjande att se hur Sibbobor ställer upp för varandra. Det värmer verkligen i hjärtat att folk är så givmilda.