Tuula Backmans dotter Hanne var bara 19 år när hon dödades av sin före detta pojkvän.

Det som gör historien extra plågsam är att medan Tuula Backman desperat letade efter sin dotter, låg dotterns kropp gömd under sängen i parets ännu då gemensamma hem.

Allt det här skedde medan gärningsmannen ljög henne rakt upp i ansiktet.

En glad och hjälpsam ung kvinna

Trots att det gått många år sedan dottern dog minns Tuula Backman henne alltid som snäll och hjälpsam.

– Hanne var glad och temperamentsfull, väldigt social och alltid på de svagas sida. Hon var intresserad av musik och teater. Och mycket av sin fritid ägnade hon åt det. Hon utbildade sig till närvårdare i Otava och hann bli färdig julen 1998.

Hanne träffade sin pojkvän på utbildningen. Han var sex år äldre än hon. De blev förlovade efter en kort tid ihop och flyttade tillsammans till Sankt Michel.

Två veckor före dråpet berättade de att de skulle separera.

Ett gemensamt beslut, uppgav de båda. Men vad som hände sedan får en att tvivla på att det var bådas beslut.

Den fruktansvärda upptäckten

Tuula Backman beskriver hur allt började med att hon inte kunde få tag på sin dotter.

– En vacker dag i mars fick jag inte tag på Hanne. Vi brukade ringa varandra nästan varje dag. Hon ringde mig på jobbet en torsdag och vi kom överens om att höras på fredag. Men då fick jag inte tag på henne.

På lördagen ringde hon till Hannes före detta pojkvän och sambo. Han sa att han inte visste var hon var, att hon nog var ute med kompisar.

Själv var han då på en annan ort.

På söndagen åkte Tuula Backman till parets då ännu gemensamma lägenhet.

– Det var en konstig lukt, men jag tänkte att det var från kattens matskål.

Efter helgen åkte hon till lägenheten igen. Då hittade hon Hannes hemnycklar i hennes jackficka.

– Då förstod jag att någonting var riktigt fel. Hon kunde inte komma tillbaka utan hemnycklar.

Mamman ringde Hannes före detta pojkvän igen och sa att hon kommer att anmäla Hanne försvunnen.

Polisen tog inte genast emot anmälan.

– Då hade pojken gått och erkänt till polisen under natten.

– De hade bråkat och han hade slagit Hanne medvetslös och sedan strypt henne med ett judogrepp. Han var judoutövare, säger Tuula Backman.

Och han hade gömt henne under sängen, inlindad i plast.

– Han sa i efterhand att han täckte över för att jag inte skulle hitta henne.

Att leva med sorgen

När Tuula Backman får frågan om hur det är att förlora ett barn på det här sättet, blir svaret tungt.

– Det finns inga ord. Det ställer hela livet på ända. De första två åren var fruktansvärda.

Enligt henne klarar man sig inte igenom det här, men man lär sig att leva med det:

Tuula Backman vill särskilt lyfta fram föreningen Huoma – Anhöriga till offer för våldsbrott.

Huoma erbjuder kamratstöd till personer vars närstående har dött genom att avsiktligt dödas av en annan person, till exempel som offer för dråp eller mord.

Ingen plats för gärningsmannen

I dag har Tuula Backmans känslor gentemot gärningsmannen förändrats.

– I dag har jag inga tankar om honom alls. I början fanns det hat och hämnd. Men nu släpper jag inte in honom i mitt huvud. För då skulle han vinna och förstöra ännu en människas liv.

På frågan om man kan förlåta ett sådant här dåd är svaret tydligt.

– Jag kan inte, aldrig. Det är en sådan gärning som man inte kan förlåta, och inte behöver jag heller förlåta.

”Ingen olyckshändelse”

Hannes före detta pojkvän sa hela tiden att dråpet var en olyckshändelse. Men Tuula Backman ser det annorlunda.

– Ja, han bad om ursäkt. Men de bodde mitt i stan, sjukhuset syntes från fönstret. Han kunde ha ringt ambulans. Vid olyckor brukar man ringa efter hjälp. Men att gömma henne och sedan ljuga i flera dagar medan vi var så plågade. Och han sade bara ”hoppsan, hon har väl åkt någonstans”.

En varning till unga kvinnor

Tuula Backman har svårt att tänka sig hur hon kunde ha förhindrat att dådet inträffade, men hon har ett budskap till dagens unga kvinnor.

– När jag tänker efter nu så fanns det svartsjuka i luften. Jag skulle säga till dagens tjejer att vid minsta tecken ska man genast lämna ett sådant förhållande. Och varför måste de förlova sig så snabbt? Men det är så lätt att vara efterklok. Vi kvinnor tänker att vi kan hela trasiga människor. Den där övertron är farlig.

– Överdriven tillit är skadlig, avslutar hon.

Varje år dödas runt 20 kvinnor i närstående- eller partnervåld i Finland. Siffran har hållit sig konstant de senaste tio åren.

Hittills i år har sex kvinnor dödats av en man de hade eller hade haft en relation med.