När avfallsföretaget Ekorosk i Österbotten i början av mars berättade att de från och med nästa år börjar ta ta ut en felsorteringsavgift för den som sorterar sitt bioavfall fel, väckte det många reaktioner hos Svenska Yles publik.

Långt över 100 kommentarer kom in under artikeln, där publiken uttryckte åsikter som ”äntligen”, ”är det lagligt?” och ”skaffa egen kompost”.

Ekorosk ansvarar för avfallshanteringen i tio kommuner mellan Karleby och Kauhava. Avgiften är tio euro per kärl för bioavfall som är felsorterat.

För större djupkärl som delvis är sänkta i marken blir avgiften 50 euro.

Ett fel som många gör är att lägga bioavfallet i en plastpåse. Det här förbjöds år 2023.

Att betala en straffavgift för att man sorterar avfall fel väcker också blandade känslor bland folk på stan.

– Det är svårt att bötfälla, för man vet inte vem det är som har gjort fel. Är det hela husbolaget som ska betala då, undrar Helena Rotenberg.

Finländarna sorterar för lite

Från och med 2030 ska 60 procent av det kommunala avfallet återvinnas.

Det kommunala avfallet kommer från hushåll, skolor, sjukhus, arbetsplatser och andra offentliga instanser.

I dag ligger Finland en bit från målet.

År 2024 sorterade finländarna 48 procent av allt kommunalt avfall, visar uppgifter från Statistikcentralen.

Totalt blev det 2,57 miljoner ton kommunalt avfall år 2024, vilket blir 456 kilogram avfall per person. Siffror för 2025 finns inte än.

Finländarna har alltså fyra år på sig att öka återvinningen med 12 procentenheter.

Många sopföretag tar en avgift för extra arbete

Många avfallsbolag har redan liknande straffavgifter i bruk, berättar Tuulia Innala, sakkunnig i avfallshantering vid Kommunförbundet.

– Det handlar inte om regelrätta böter, utan om en avgift för extra arbete. Om transportföretaget till exempel inte kommer åt att tömma kärlet, eller om tömningen tar mer tid än beräknat, kan en extra avgift tillkomma.

För att nå upp till EU:s mål på 60 procent återvinning behöver Finland ta till fler åtgärder.

Med en återvinningsgrad på 48 procent är Finland varken bäst eller sämst på EU-nivå, utan ligger på medelmåttet.

Bland de bästa i klassen är Tyskland med en återvinningsgrad av kommunalt avfall på drygt 68 procent år 2023, enligt Eurostat.

– Det kan bli skärpningar så att fler hushåll behöver sortera. Dessutom kan till exempel hämtning av blandavfall bli dyrare. Det skulle innebära att avfallshanteringen blir billigare ju bättre invånarna sorterar, säger Tuulia Innala.

Plast är den svaga länken

Särskilt när det gäller plastförpackningar ligger Finland efter.

– Finländarna sorterar bara tre eller fyra plastförpackningar av tio, då målet borde vara åtta. En annan sak att förbättra är elektronikskrot som vi samlar hemma. Här borde vi bli bättre och föra dem till insamlingen snabbare, säger Tuulia Innala.

I huvudstadsregionen har mängden sorterat bioavfall ökat sedan år 2023 då även fastigheter med en till fyra bostäder blev skyldiga att samla in bioavfall separat.

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, HRM, har inga planer på att införa en extra avgift för bioavfall som inte sorteras rätt.

”En studie av blandavfallet visar ändå tydligt att cirka en tredjedel av blandavfallet fortfarande består av bioavfall. Det visar att det fortfarande finns mycket arbete kvar”, säger Iiris Tanner, miljösakkunnig på HRM.

Svårt att minska på avfallet

Hos paret Rotenberg är det bioavfallskärlet som fylls snabbast, tätt följt av plast.

– De säger att man ska minska på avfallet, men hur gör man det när nästan allt är förpackat i plast, säger Helena Rotenberg.

Hon tror att den viktigaste aspekten för att få människor att sortera mer är att se till att det finns plats för de olika kärlen i köket.

– När man bygger borde man planera mer utrymme för sophanteringen. Det är ett problem i en äldre våning.

”Det tar tio sekunder att sortera rätt”

Anni Mäentie tror att upplysning och information om återvinning fungerar bättre än en felsorteringsavgift.

– Jag märker att det i vårt husbolag ofta är hipp som happ med sorteringen. En avgift känns ändå drastisk, säger hon.

Sirkku Helin tycker däremot att en felsorteringsavgift kan vara en bra idé.

– Det är säkert ett bra sätt att få folk att vakna och få dem att fundera över om och hur de har sorterat hittills, säger hon.

En man som vi pratar med vill inte säga sitt namn. Han förhåller sig tveksamt till om den extra avgiften har önskad effekt.

– Det beror antagligen på hur stor summa det är. Men jag tycker inte att sortering är så komplicerat. Det kräver ärligt talat inte mer än tio sekunder att lägga äggskalen i biopåsen i stället för i blandavfallet.

Vad tycker du om en extra avgift för felsorterade sopor? Diskutera nedan!