Trots att lagen kräver att kommunerna har beredskap övar få skolor i Finland på hur elever och undervisningspersonal ska agera vid ett militärt angrepp.

Enligt Svenska Yles uppgifter övar skolorna i till exempel Helsingfors, Vasa, Raseborg eller Vanda inte inför ett militärt angrepp.

Wilmer Lönnqvist och Oliver Ruisniemi går i Kyrkslätts gymnasium. De tycker att det skulle vara bra att öva inför scenariot att Finland blir utsatt för ett militärt anfall.

– Jag tycker att det skulle vara viktigt att veta vad man ska göra. Vart man ska gå och vart man inte ska gå, säger Wilmer Lönnqvist.

De säger att de trots frånvaron av övningar vet var närmaste skyddsrum finns.

– Det finns ett skyddsrum hundra meter bakom oss och ett till i Gesterby.

Enligt lag är kommunerna skyldiga att ha en beredskapsplan. Övning av olika krissituationer är en del av beredskapen.

Trots det är det få skolor som övar på hur eleverna ska ta sig till ett skyddsrum, visar en rundringning som Svenska Yle har gjort.

Det gör inte heller Kyrkslätts gymnasium.

– Börjar vi öva på alla kriser som kan uppstå tar det mycket tid. Vi har utrymningsövningarna som en grund för bredare krissituationer, säger rektor Mikael Eriksson.

Han säger att det finns beredskap för flera olika scenarier, men att informationen om hur man ska agera inte finns hos alla lärare och att scenarierna inte övas med studerandena.

Hur ska lärarna veta vad de ska göra i en krissituation som militärt anfall?

– Jag vågar påstå att skolpersonalen litar på att rektorn vet hur det ska gå till och kan styra upp allt. Om läget trappas upp är det klart att vi börjar öva.

Kyrkslätt gick för fyra år sedan med i projektet AVAK, där civila lär sig att bistå kommunen i krishändelser.

– Medvetenheten är bättre hos oss nu än förr. Vi vill förbättra grundtryggheten och beredskapen, säger Heikki Saarnio, ledande beredskaps- och säkerhetsexpert vid Kyrkslätts kommun.

– Övning, övning, övning är det som skapar den verkliga beredskapen. De gör att man har bättre resiliens mot kriser.

Ändå övar skolan inte för ett militärt angrepp. Varför inte det?

– Lagen säger inte uttryckligen att man ska öva inför ett militärt anfall. Vi deltar i nationella och regionala beredskapsövningar där olika scenarier behandlas, bland annat evakuering.

Lärare efterlyser riktlinjer

En rapport från Tammerfors universitet som gjordes 2022 visar ändå att många lärare inte vet vad de ska göra eller hur de ska agera om det blir en militär konflikt.

Cirka 300 lärare i grundskolan och gymnasiet, samt vid yrkesläroanstalter deltog i kartläggningen som bestod av enkäter och intervjuer. Resultaten är vägledande.

– År 2022 var skolpersonalen i Finland inte beredd på en militär attack alls, säger Johanna Liljeroos-Cork, doktorand vid Tammerfors universitet och en av författarna till rapporten. Graden av beredskap var verkligen svag då.

Majoriteten, 84 procent, visste inte hur ansvarsfördelningen i skolan ser ut och vad som förväntas av dem om Finland dras in i en militär konflikt.

När det gällde att agera under militär konflikt eller militärt hot bedömde skolpersonalen sin förmåga som allra svagast eller klart under genomsnittet jämfört med till exempel förmågan att handla vid en olycks- eller våldshändelse.

– Många sa att de inte övar inför sådant.

Johanna Liljeroos-Cork säger att hon inte är särskilt överraskad av resultaten.

– Vi har fått leva länge i fredstid och har inte haft en hotbild över oss. Men nu är situationen annorlunda.

Många svarade att de visserligen hade bekantat sig med skolans krisplan, men att den förblev på en abstrakt nivå. De som deltog i undersökningen önskade veta hur ansvarsfördelningen ser ut.

- Kunskap om hur man ska agera gör så att situationen inte blir något svart hål.

Samtidigt är det en del av beredskapen att träna.

– Att krisplanen och informationen finns på intranätet räcker inte. Undantagsförhållanden förbereder man sig på i fredstid. När situationen väl är här är det för sent.

I Helsingfors ska strukturen på säkerhetsarbetet i de enskilda skolorna och arbetsfördelningen inom skolans personal vässas, säger Niclas Rönnholm, chef för den grundläggande utbildningen på svenska servicehelheten.

Men inte heller här övar man inför scenariot militärt angrepp.

– Vi övar helt i enlighet med de riktlinjer som finns nationellt och inom staden och i det världsläge vi har nu.

– Vi kan inte säga att man skulle öva specifikt på det scenario som inträffade i Ukraina. Det står inte riktigt för dörren. Men det finns i tankarna och väcker en viss oro. Vi jobbar med att skapa en känsla av trygghet och framtidstro.

Ska skolorna öva inför ett militärt angrepp? Motivera din åsikt i kommentarsfältet!