MUTZIG, FRANKRIKE Solen har knappt hunnit gå upp över kullarna som omger det 44:e signalregementet då de första reservisterna joggar ut genom kasernens portar.

Under två veckor genomgår de frivilliga reservisterna en militär grundutbildning. Fysiska träningspass varvas med lektioner i militär kommunikationsteknik, topografi och underrättelseverksamhet.

Bland de frivilliga finns 18-åriga Célia, en studerande från närbelägna Strasbourg. För henne är engagemanget i försvaret både ett personligt och professionellt kall.

– Det är först och främst en barndomsdröm. Jag har alltid varit intresserad av det militära, säger Célia.

– För mig är det ett sätt att ha en fot i den militära världen, samtidigt som jag senare kan ha ett yrke som jag upplever som meningsfullt för Frankrike.

Bredvid står 21-årige universitetsstuderande Gabriel, som inspirerats av sitt utbytesår i Norden, där han lärde sig att försvaret är en naturlig del i de ungas vardag.

– Jag tyckte det kändes fint och hedersamt att tjäna sitt land. Att tjänstgöra i reserver är det bästa sättet för mig att engagera mig i det militära, säger Gabriel.

Värnplikten återinförs i allt fler länder

Célia och Gabriel är inte ensamma om sitt engagemang i försvaret. Runtom i Europa förbereds just nu åtgärder för att göra militärtjänstgöringen mer lockande.

Frankrike lanserade i november en ny frivillig värnplikt på tio månader med sikte på att bygga ut reserven med 50 000 personer. Tyskland strävar i sin tur efter att bygga ut Europas starkaste armé med 260 000 aktiva soldater och 200 000 reservister år 2035.

Av de övriga EU-länderna har Belgien beslutat att införa ett frivilligt tjänsteår från och med 2026. Polen siktar på att engagera 100 000 frivilliga till 2027.

– Geopolitiska och inrikespolitiska faktorer spelar in, men framför allt är det Rysslands krig i Ukraina som driver utvecklingen, säger Sossi Tatikyan, som expert på internationella relationer och säkerhetsfrågor.

Tatikyans rapport för Institut Montaigne lyfter flera orsaker bakom att många europeiska länder nu ser över sina försvar: kriget i Ukraina, de försämrade relationerna till USA och ett befolkningsunderlag som försvårar rekryteringen av yrkesarméer.

– Därför är Frankrike inte det enda landet som har valt att göra förändringar i värnplikten och samtidigt satsa på en ny frivillig tjänst för unga, säger Tatikyan.

Fyra modeller i Europa

I Europa finns fyra olika modeller för värnplikt, som speglar ländernas historia, geografiska läge och bedömningen av de hot de kan stå inför.

Enligt Tatikyan beror valet av system dels på den rådande hotbilden men också på nivån på den allmänna beredskapen i samhället.

Full värnplikt används i länder med omedelbara militära hot. Finlands värnplikt bygger på hotet från Ryssland, för Grekland och Cypern är spända relationer med Turkiet orsaken.

Också de baltiska länderna har nu värnplikt. Andra länder har selektiv värnplikt, frivillig värnplikt eller förlitar sig helt på yrkesarméer. Men allt fler länder går nu in för selektiva eller frivilliga värnplikter för att ha en större reserv.

– Varje land har sina egna förutsättningar, men i regel är det länder med historiska hot från grannländer – som Grekland, Cypern eller Finland – som behåller värnplikt, medan andra, som Österrike, i stället förlitar sig på egen försvarsförmåga och neutralitet.

Rysslands anfall förändrade synen på krig

Kriget i Ukraina har förändrat synen på vilket försvar som behövs idag. Tidigare ansågs små, yrkesbaserade arméer med högteknologiska vapen bäst svara mot säkerhetsutmaningarna.

Nu tvingas många länder tänka om. Modern högintensiv krigföring visar att avancerade vapen inte räcker utan betydande personalresurser, starka reserver och samhällelig beredskap.

– Högteknologiska vapen, cybersäkerhet och artificiell intelligens måste gå hand i hand med att man också har personal. Man kan inte satsa på det ena utan det andra. Båda behövs, betonar Tatikyan.

Europas yrkesarméer kämpar också med rekryteringsproblem, åldrande eller otillräckliga reserver och begränsad mobiliseringskapacitet i kristid. Samtidigt har återinförandet av värnplikten varit kontroversiellt i såväl Tyskland som Frankrike.

Insikten om att det försämrade säkerhetsläget kräver nytänk har ändå stärkts i sviterna av Rysslands anfallskrig, påpekar Tatikyan.

Hon hänvisar till ett omdiskuterat uttalande av den franska försvarsmaktens stabschef Fabien Mandon, som sagt att landet måste vara berett att acceptera förluster och att försvaret bör stå redo för en möjlig konfrontation med Ryssland inom några år.

Också här kan modellen för försvaret spela in, fortsätter Tatikyan med hänvisning till forskning som visar att värnplikt korrelerar med försvarsvilja.

I länder där försvaret vilar på yrkessoldater är medborgarnas personliga vilja att försvara sitt land i regel svagare än i länder där värnplikt tillämpas, antingen obligatoriskt eller frivilligt.

Finland ett föredöme

Finlands totalförsvarsmodell har väckt stort intresse i Europa och utanför. Tatikyan poängterar att Finlands modell inte handlar enbart om värnplikt, utan om bred samhällelig beredskap.

– Finland har ett exceptionellt perspektiv som det finns mycket att lära sig av. Jag är ett stort fan av den finska modellen, säger Tatikyan.

Modellen bygger på allmän värnplikt, bred reserv, civilförsvar och idén att hela samhället deltar i försvaret. Den finländska helhetsstrategin väcker intresse internationellt med sin kombination av militär beredskap och samhälleligt engagemang.

I september tar Frankrike sina första steg mot en mer utbredd värnplikt. 3 000 unga kallas in för en tio månader lång frivillig tjänst, med målet att bygga ut den franska reserven under närmaste tio åren.

– Mot bakgrund av det nuvarande läget har den nationella reserven stärkts och byggts ut. När det gäller hoten mot Europa, som är många och varierande, måste Frankrike som ramnation bygga ut sina styrkor, säger översergeanten Amine vid det 44:e regementet i Mutzig.

De intervjuade vid det 44:e regementet förekommer endast med förnamn och med förtäckt ansikte på grund av den franska försvarsmaktens anonymitetspolicy.