En nationell databas byggs upp för att samla olika självmordsrelaterade uppgifter på ett och samma ställe.

Meningen är att myndigheterna ska få en överblick av läget för att snabbt kunna reagera på förändringar och undvika självmordsepidemier.

Det här handlar bland annat om att märka om antalet självmord plötsligt ökar på ett visst område eller inom en viss grupp människor.

Till exempel vill myndigheter undvika att det uppstår platser där många människor begår självmord.

Förhoppningen är att man med hjälp av registret ska märka om ett sådant börjar formas, så att man kan förebygga riskerna genom att vidta åtgärder, som att förstärka säkerheten vid platsen.

Unga personer tar lätt modell av andra och också därför är det viktigt att undvika att flera självmord begås på samma plats, säger psykiatern Kristian Wahlbeck som också är ledande sakkunnig vid föreningen Mieli.

I Helsingfors aktualiserades diskussionen om självmord och destruktivt beteende senast i februari i år, då en fjärde person begick självmord i ett parkeringshus Busholmen.

Splittrad information

Antalet självmord och självmordsförsök bokförs noggrant av Institutet för hälsa och välfärd THL, men hittills har uppgifterna funnits i olika register.

Självmorden registreras av THL:s rättsmedicinska enhet, medan försök till självmord och vårdåtgärder hamnar i THL:s vårdanmälningssystem, men informationen samlas in i olika takt.

– Informationen är splittrad på flera ställen, det dröjer innan man får den information som behövs. Då tar det också längre tid att få i gång preventiva åtgärder, säger Soile Ridanpää, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Också försöken registreras i databasen

Nu sammanförs informationen från THL:s två register.

I den nya databasen ingår också uppgifter om prehospitala insatser, alltså ambulansjournaler från utryckningar på grund av självmord eller självmordsförsök.

Det här ser Soile Ridanpää som en viktig förbättring.

– Då får vi veta till exempel på vilka områden det finns mest sådana utryckningar.

I den nationella databasen registreras ålder, kön och bostadsområde, och då kan man bland annat se om självmord och självskadebeteende ökar eller minskar inom en viss åldersgrupp, eller på ett visst område.

Meningen är att den nya nationella databasen också ska kunna användas för forskning om självmord och självdestruktivt beteende.

Arbetet med att skapa den nya databasen pågår som bäst och meningen är att den ska bli färdig inom ett drygt år.