Ett minskande befolkningsunderlag för med sig utmaningar för den grundläggande utbildningen i Finland. Det märks speciellt av ute på landsbygden där byskolorna i jämn takt stängt sina dörrar de senaste 20 åren.

Sedan år 2000 har 38 procent av alla svenskspråkiga skolor i Finland stängts. En liknande utveckling ser ut att fortsätta i framtiden, och frågan är om de små byskolornas saga börjar vara all.

År 2024 fanns det totalt 189 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen, år 2000 uppgick antalet till 304. I den här statistiken är inte åländska skolor medräknade.

Det här framkommer i en ny rapport som Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i dag.

– Om vi har en situation där blott en handfull barn föds per år i en kommun, så är det utmanande att trygga grundskolan som en närservice, konstaterar undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).

Adlercreutz understryker ändå vikten av att alla har lika kulturella och bildningsmässiga rättigheter.

– Det kräver att vi lite tänker om hur en skola ser ut och hur utbildningen ordnas. Man måste kanske frångå tanken om att en kommungräns bestämmer var eleverna går i skolan. I stället kan två kommuner samsas om en grundskola.

Finsk och svensk undervisning under samma tak

I rapporten konstateras att svensk- och finskspråkiga skolor i allt högre grad placeras under samma tak. I framtiden ser liknande samarbete ut att bli vanligare, inte bara över språkgränserna utan även över kommungränserna.

– Det är i sig ingen negativ sak. Man måste ändå se till att det finns två skilda språkliga administrationer. På så sätt skapas svenska rum som kan säkerställa den egna språkliga utvecklingen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påminner också om att även de finskspråkiga grundskolorna tampas med stora utmaningar när barnen blir allt färre. Speciellt i Lappland och Östra Finland har många skolor tvingats stänga.

– Samtidigt är en språklig minoritet sårbar för förändringar. För en mindre språkgrupp kan tillgången på behöriga lärare och högkvalitativt läromaterial bli en kritisk punkt. Vi behöver konkreta åtgärder för att säkerställa tillgången på högklassig utbildning på svenska även i framtiden, säger Adlercreutz.

Förslag: Slut på religionsundervisningen

De genomsnittliga undervisningskostnaderna per elev har ökat under de senaste åren i alla kommuner, men främst i kommuner där befolkningen minskar. Därför understryks det i rapporten att finansieringen inte får minska även om elevantalet gör det.

Utöver detta har Undervisnings- och kulturministeriet föreslagit att religionsundervisningen i grundskolan slopas. Förslaget motiveras bland annat med sparkrav.

Enligt förslaget ska religionsundervisningen ersättas med en för alla elever gemensam undervisning i livsåskådning.

Ett eventuellt slopande av religionsundervisningen kommer med stor sannolikhet att landa på den kommande regeringens bord.

Hur tycker du att grundskolan på landsbygden bäst kan utvecklas när elevantalet minskar. Dela gärna med dig av dina erfarenheter och tankar!