Stora föreningshus och gamla brandstationer kan spela en viktig roll då det gäller krisberedskap i byarna. Invånarkvällar med trygghet och säkerhet som tema väcker nu intresse på många håll.

Kårchefen Patrick Nyholm öppnar den lite slitna blå dörren till den gamla branddepån i Svenskborg. Den fungerade som depå från 1963 till 2014.

Inne syns spår av de många renoveringstimmar som Wessö FBK redan har lagt ner.

– Då den byggdes var det inte så noga med isolering, så därför jobbar vi nu med det för att få ner värmekostnaderna. Det blir många tusen timmar här innan allt är klart, säger han.

Den gamla depån finns i den ena ändan av det stora ungdomsföreningshuset Svenskborg, som tronar mitt på Vessölandet.

Depån behövs nu som lager för projektet Sista ljuset i byn.

– Här längs med väggen kommer vi att förvara filtar och tältsängar för 150 personer. Här i hörnet bygger vi ett skafferi med mat som håller lite längre: konservburkar och fältproviant, säger Patrick Nyholm.

Rustar för långa elavbrott och andra kriser

För två år sedan satte Wessö FBK i gång med att planera för ett lokalt center för krissituationer. Räddningsverket godkände också planerna.

– Världsläget med krisplatser rätt nära oss var en faktor, en annan är olika tillbud som kan slå ut el- och telefonnätet. Här kan vi ha beredskap att hjälpa till med mat, vatten, kommunikation och värme, säger Nyholm.

Att planera för olika krissituationer kan skapa en känsla av trygghet, men också av oro.

– Jag hoppas det ger en trygghetskänsla att veta var man kan få hjälp. Det är ju inte helt ovanligt med långa elavbrott efter stormar. Elnätet är ganska sårbart, säger Patrick Nyholm.

Vessö visar vägen för resten av landets byar

På riksnivå har organisationen Finlands byar introducerat begreppet byberedskap.

Det handlar om att stärka lokala samhällen, så att de kan fungera självständigt vid långvariga elavbrott, extrema väderförhållanden eller andra kriser.

– Jag är väldigt glad över vad jag ser här på Vessö. Äntligen börjar det hända saker någonstans efter allt prat i byarna. Här finns snart en plats med värme, ljus och sällskap om något händer, säger byarådgivaren Li-Marie Santala från utvecklingsföreningen Silmu-byar.

Byberedskap, trygghet och välmående är ord som hon hoppas nämns allt oftare när aktiva invånare funderar på framtida satsningar i de östnyländska byarna.

– Folk är väldigt intresserade och vi har blivit kontaktade av många aktiva invånare som vill samlas och fundera på det här med beredskap, säger hon.

Under våren ordnas infokvällar kring temat på många ställen. Naturliga platser för byberedskap är alla de föreningshus som finns ute i byarna.

– Först ska man koka kaffe och sedan ska man prata. Vad betyder det här? Vad ska man tänka på? Det är bra att sitta ner och prata igenom det här och göra en plan, säger Li-Marie Santala.

Hon kommer snart att träffa invånare i Kimoböle, i Pockar och i Forsby, i början av april.

– Nog skapar det här trygghet fast vi också tänker på otrygga saker. Men trygghet är det bästa vi har. Det betyder att man gör någonting och tar hand om sig själv och andra.

För Wessö FBK handlar det om en stor satsning. Kostnaden uppskattas till mellan 50 000 och 60 000 euro. Några fonder och stiftelser hjälper till.

Projektet på Vessö kan ge andra byar något att ta efter.

Intresse finns på Emsalö och i Strömfors

På en annan stor ö, Emsalö, har allmogeföreningens styrelse diskuterat frågor kring byberedskap, berättar föreningens ordförande Mats Juslin.

– Vi har ventilerat lite olika möjligheter, men några konkreta planer finns inte. Föreningshuset Midgård, som finns mitt på ön, är en naturlig samlingsplats vid eventuella kriser. Där finns tillgång till vatten och värme samt möjlighet att inkvartera folk.

Juslin säger att frågan kan diskuteras på nästa styrelsemöte igen.

– Ideallösningen är om vi hade reservkraft och en egen byradio med hjälp av VHF. Jag tror att beredskap skapar mer trygghet än otrygghet, säger han.

I Strömfors har byaföreningen riktat sina blickar mot byhuset Kylis.

– Vi ska förhandla med Lovisa stad om att vid behov få använda delar av huset till tillfällig inkvartering, säger Jari Exell.

Han ser det som en start, men vill också poängtera att det är myndigheterna som bär ansvar för allas vår trygghet. Det ansvaret kan inte bygemenskaper ta.