Koskövägen i Korsholm är i bra skick. Vägen har sladdats och inga stora hål syns. Men för Anders Östergård, som har jobbat med vägar i 40 år, är det här en ovanlig lyx.

– Jag minns när jag började jobba för 40 år sen. Då hade vi inte lappningar i vägar, utan vägarna var i skick, säger han.

Östergård är direktör för trafik och infrastruktur vid Livskraftscentralen i Södra Österbotten.

Den milda början på mars har smält snön och försämrat grusvägarnas skick. Vid ytligt menföre förlorar grusvägarnas ytskikt sin bärighet och kan i värsta fall bli grötig. På en del grusvägar har varningsmärken för menföre redan satts upp.

Höstens regn och vinterns djupa tjäle gör enligt Östergård den här våren utmanande.

– Om det är kallt är det bra, men om det är plus, minus och noll fram och tillbaka, då är det dåligt för vägarna för det sliter. Det kommer nya hål på tiden.

Menförets effekter kan märkas långt in på våren. Värre tjälskador kan uppstå senare när våren kommit längre och tjälen tinat i vägens konstruktioner.

– Det är en problematisk tid på våren, säger Östergård.

Som vägdirektör är det svårt att släppa jobbet, även på fritiden.

– Hela tiden när jag kör på vägen säger frun att vad kikar du på vägen nu igen?

Det han framför allt håller utkik efter denna vår är vädret. Soligt och blåsigt väder samt nattfrost skulle få vägytan att torka och på det viset göra den besvärliga perioden kortare.

Lika eländigt för alla

Tidigare kunde Östergård få samtal från upprörda vägtrafikanter som undrade varför just deras by hade sämre vägar än grannbyn, men inte längre.

– Nu ser alla att alla byar har dåliga vägar, alla har det lika uselt.

Orsaken är årtionden av besparingar.

– Man har sparat hela tiden och tyckt att man kan spara på väghållningen för det syns ju inte på kort sikt. Du kan spara ett år, men då du sparar 20 år så börjar det synas, säger Östergård.

Till sommaren har pengar reserverats för att 320 kilometer österbottniska vägar ska få ny beläggning, men det geopolitiska läget kan sätta käppar i hjulen. Enligt Östergård består asfaltpriset till 20 procent av olja.

– Om oljepriset stiger här så kanske vi inte kan belägga så mycket vägar som vi tänkte.

Möjligt få skador ersatta

Den som kör ner i ett hål och får en skada på bilen kan söka ersättning, men med vissa förbehåll.

– Om vi har satt upp ett trafikmärke som säger att det är beläggningsskador, då ska du själv köra försiktigt, förklarar Östergård.

Ersättning kan sökas om hålet är överraskande och myndigheten inte har varnat trafikanterna. Därför är det viktigt att anmäla nya hål till vägtrafikantlinjen.

– De kan komma ganska snabbt på vissa ställen. Vi har ju 8 000 kilometer vägar. Vi kan inte hålla reda på allt, säger han.

Viktbegränsning är det sista medlet i en besvärlig menföressituation. Genom den förhindras ytterligare skador och vägens framkomlighet säkerställs.

Jämfört med andra delar av Finland har Österbotten en särskild utmaning, nämligen de gamla sjöbottnarna där vägarna är byggda.

– Det är lite annorlunda än östra Finlands grusåsar. Det blir mer tjälskador, säger Östergård.

Dränering är A och O

På Koskövägen fungerar dikena som de ska, och det är avgörande för att hålla vägen i skick.

– Om dräneringen är i skick och dikena fungerar, då hjälper det att man sladdar upp en väg så här på våren. Det är viktigt att man får bort vatten, säger Östergård.

Trots utmaningarna är Östergård hoppfull inför våren.

– Det ser ut ungefär som vanligt, det är inte några stora problem.