Religion och livsåskådning borde slås ihop till ett ämne, föreslog SFP:s partiledare Anders Adlercreutz inför jul i fjol.

Kristdemokraterna gick genast ut med kritik. Peter Östman som leder partiets riksdagsgrupp beskrev utspelet som dåligt och förvånades över att undervisningsminister Adlercreutz kom med det strax inför den kristna julen.

Men beredningen har fortsatt och nu föreslår Undervisnings- och kulturministeriet att ämnena religion och livsåskådning blir ett gemensamt ämne för alla.

Arbetsgruppen beskriver inte i detalj vad som ska ingå i det nya ämnet, men det ska heta livsåskådning.

I Larsmos enda skola för klasserna 7–9, Cronhjelmsskolan, gillar religionsläraren Roland Mattson inte förslaget.

– Jag tycker att ämnet borde kallas det som det faktiskt är, alltså religion och livsåskådning.

Mattsson säger att religionsundervisningen är viktig också framöver.

– Speciellt i dagens läge med mycket nyfinländare är det viktigt att elever lär sig om religionen som är så starkt bunden till kulturen.

Undervisningen i kristendom skulle minska

Mattsson utgår från att en reform inte automatiskt skulle leda till att eleverna inte lär sig om religionerna. Däremot tror han att betoningen på just kristendomen skulle minska.

I den vanliga religionsundervisningen fokuserar man i årskurs åtta på kristendomens historia. I sjuan ligger fokus på världsreligionerna, medan nians religionsundervisning handlar om etik och moral.

Idamari Johansson, rektor vid Cronhjelmsskolan, bedömer att läroplanen för årskurs åtta behöva ändras om reformen går igenom.

– Samtidigt ser jag det som viktigt att man fortsättningsvis får tillräcklig undervisning om kristendomen, eftersom det handlar om den europeiska kulturens framväxt.

Idamari Johansson hoppas att religionslärare får vara med och skriva om läroplanen om den ska ändras.

Ska öka jämlikheten och spara pengar

I motiveringarna till förändringen lyfter Undervisnings- och kulturministeriet upp kostnadsfrågan, man anser att det skulle bli billigare för skolsystemet att slå ihop ämnena så att alla läser det samma.

De allra flesta, nästan åtta av tio, väljer att läsa religion i skolan. Näst största gruppen är de som väljer livsåskådning.

Därefter följer en mosaik av olika lösningar som gäller drygt 40 000 elever, där de flesta läser om islamsk eller ortodox religion i skolan.

För drygt 4 000 elever sköts religionsundervisningen utanför skolan.

Med ett nytt ämne, obligatoriskt för alla, anser ministeriet att jämlikheten ökar. Alla elever skulle då få samma undervisning i religion och livsåskådning.

Även om rektor Idamari Johansson ser utmaningar med reformen, anser hon att idén är värd att utreda just för jämlikhetens skull. Hon konstaterar att minoritetsreligionerna påverkas mest av en ändring.

Däremot tror hon inte att det finns pengar att spara på detta.

– Jag har svårt att se att det skulle bli en stor ekonomisk vinning. Religion är ju ett av skolans absolut minsta ämnen.

Pingstpastor starkt emot

En som är skarpt emot en reform av religionsundervisningen i skolan är Patrik Abrams. Han är pastor vid Elimförsamligen, pingstkyrkan i Jakobstad, och Kristdemokratisk politiker i staden.

Han säger att de som ligger bakom förslaget vill sekularisera och föra ut den kristna tron i marginalerna.

– Går vi in för det här sågar vi av den gren som vi sitter på. Vi kallar oss fortfarande ett kristet land och vi har ännu korset i vår flagga. Den kristna tron får betala priset för det här.

Patrik Abrams säger att det just nu finns en motkraft till det han kallar avkristningen av samhället.

Han nämner dels de många unga som dras till frikyrkorna och dels det större intresset för skriftskolan i den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Allt tyder på att unga gör upp med sina föräldrars ateism och sekulariserade livshållning. Jag ser också en risk med att tona ned kristendomens betydelse. Det skapar ett tomrum som kan ersätts med ideologier vi inte är bekväma med, säger Abrams.

Men är det inte en bra sak att elever som undervisats utanför skolan kommer tillbaka och får samma undervisning på samma plats?

– Jag kan förstå den intentionen. Visst finns det fördelar med att få en dialog om hur vi ska leva sida vid sida med olika ideologier, säger Abrams.

Religionslärare: Vi missionerar inte

Medan Patrik Abrams oroar sig för avkristning påpekar läraren Roland Mattsson att religionsundervisningen redan i dag är konfessionslös och tar upp religioner och etik och moral på ett neutralt sätt.

– Vi undervisar ju inte vad man ska tro på, utan om religioner. Om eleverna vet vad jag tror på, eller vad jag inte tror på, då har jag undervisat på fel sätt.

Vad är då skillnaden? Varför måste man stöpa om religionsundervisningen?

– Det är en mycket bra fråga som jag inte kan ge ett svar på, säger Roland Mattsson.

För att religionsundervisningen ska kunna förnyas måste lagen om grundläggande utbildning ändras. Även om ministeriet nu föreslår en ändring, så krävs politisk enighet för att den ska gå igenom.

I Petteri Orpos (Saml) regeringsprogram finns inget skrivet om reformen. Det betyder att den här regeringen inte kommer att driva frågan. Det kan ske tidigast i nästa regering som tar plats efter riksdagsvalet nästa vår.

KD-politikern och pingstpastorn Patrik Abrams tror att reformen kan gå igenom om Socialdemokraterna får regeringsmakten i nästa val.

– Ifall SDP tar rodret försöker de säkert köra igenom det här. Socialdemokraterna har lyckats mycket väl i Sverige med att avkristna samhället där.

Tror du att en gemensam undervisning i livsåskådning kan bidra till ökad jämlikhet mellan elever? Hur ser du på det? Diskutera i kommentarsfältet!