Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det skett en markant ökning i gps-störningar i europeisk flygtrafik.

Också oidentifierade drönare och drönarattacker har försvårat flygtrafiken.

Ludwig Storbjörk blev pilot för ungefär ett år sedan, men har sammanlagt flugit i närmare sex år. Han kör oftast rutter i Norden och norra Europa.

Han säger att världslägets effekter på pilotjobbet är indirekta.

– Jag tänker närmast på att gps-verktyget inte fungerar vid alla destinationer. Då går vi tillbaka till grunderna som vi har lärt oss tidigare, mer primitiva navigationssystem.

Matti Keskinarkaus, vice direktör för flygverksamheten vid Finnair, berättar att gps-störningar och stängda luftrum inte har påverkat utbildningen vid Finnair så mycket. En stor del av träningen består nämligen av övningar med en simulator.

Den första riktiga flygningen som en ny pilot gör är korta inrikesflyg utan passagerare, med till exempel Åbo och Tammerfors som destinationer.

Här har det skett en förändring.

– Vi har på sistone använt Villmanstrand som ligger nära Ryssland mer sällan, för där har det varit starkare gps-störningar, säger Keskinarkaus.

Aleksi Kuosmanen, chef för flyginstruktörerna vid Finnair, säger att blivande piloter tränar för olika situationer med hjälp av simulatorer.

Scenarier med cyberattacker och gps-störningar har alltid funnits med.

– Men vikten av dessa scenarier har säkert ökat, säger Kuosmanen.

Finnair förnyade sin utbildning för ungefär fyra år sedan.

– Den gamla modellen besvarade inte den konstant förändrande omgivningen som alla bolag befinner sig i. Old school-modellen var riktad till att bara träna i vissa scenarier. Nu tränar man upp olika kompetenser så man är redo för allt, säger Matti Keskinarkaus.

Aleksi Kuosmanen säger att en del kompetenser nu blir allt viktigare och viktigare.

– Till exempel problemlösning, beslutsfattande, ledarskap, teamwork och situationsmedvetenhet.

Har pilotjobbet blivit svårare?

– Svårare? Jag vet inte. Jag och Aleksi Kuosmanen har varit piloter i mer än tjugo år. Nu finns det inga papper på flygdäcket längre, det är surfplattor som gäller. Det som inte har förändrats är att man måste lära sig hela tiden. Det är också den fina delen av jobbet, svarar Matti Keskinarkaus.

Aleksi Kuosmanen är av samma åsikt.

– Den tekniska biten har kanske blivit lite lättare. Säkerheten i flygplanen är mycket bättre nu än för 20 eller 30 år sedan. Men man måste vara färdig att utveckla sig hela tiden. Allt förändras så mycket snabbare, säger han.

Ludwig Storbjörk, som är ganska ny pilot, ser inga större problem för den regionala flygtrafiken i Europa med stängda luftrum, drönare eller gps-störningar.

Enligt honom är piloter alltid förberedda på det värsta.

– Vi har alltid en plan b. En enkel sak är att vi alltid tar med oss extra bränsle, så att vi har flera möjligheter ifall något skulle hända på vägen.

Ur en passagerares synvinkel, skulle du säga att det är säkert att flyga?

– Absolut. Krigszoner ska man förstås undvika, men jag vill påstå att vilket plan man än sätter sig på i Europa kan man lita på både pilot och besättning. Vi vet vad vi håller på med och tar inga onödiga risker.

Funderar du på gps-störningar eller krig på olika håll i världen när du tar flyget? Kommentera!