GDANSK Optimismen är påtaglig då 28-åriga Ewa Tusień redogör för sina framtidsplaner.

Tusień är utbildad it-ingenjör och beskriver en arbetsmarknad med ett starkt momentum för unga som tar steget ut i arbetslivet.

– När jag tog examen för fyra år sedan var det lätt att hitta jobb i it-branschen. Många av oss unga valde att satsa på datavetenskap eftersom nya företag som etablerade sig i Gdańsk kunde erbjuda goda möjligheter.

Hennes erfarenhet är långt ifrån unik.

Den historiska hamnstaden Gdańsk hör till Europas kraftigast växande regioner och återspeglar en positiv utveckling som märks runtom i Polen.

Arbetslösheten hör till de lägsta i Europa och tillväxten är något som många EU-länder just nu bara kan drömma om.

Det är något 28-årige Kacper Grenda märker tydligt i vardagen.

– För mig var det ganska enkelt att få jobb, eftersom jag redan hade erfarenhet från handeln och mitt nuvarande arbete ligger nära det, säger han.

Łukasz Kotapski, biträdande direktör vid den industriella utvecklingsbyrån ARP, bekräftar bilden.

– Jag skulle säga att det är svårare att hitta anställda än för unga att hitta arbete. Är du arbetsvillig och språkkunnig, vilket är en utgångspunkt bland unga, är det inga problem att få ett välbetalt jobb, säger Kotapski.

EU-pengar och försvarssatsningar driver tillväxten

Bakom Polens framgång ligger en långsiktig strategi som kombinerar EU-integration med omfattande investeringar i infrastruktur och försvar.

Enligt Kotapski har landet samtidigt lyckats skapa ett attraktivt företagsklimat.

– Jag tror att framgången i grunden bygger på mycket hårt arbetande människor. Polacker är välutbildade, kreativa och starkt motiverade, och de är fortfarande hungriga på framgång.

Han hänvisar till ett investeringsvänligt klimat, med ett antal särskilda ekonomiska zoner som inrättats för att locka företag med gynnsamma villkor som skattelättnader.

Det har bland annat bidragit till amerikanska investeringar till ett värde av 400 miljarder dollar under de senaste 35 åren.

En symbolisk milstolpe nåddes i september då Polen gick om Schweiz som världens 20:e största ekonomi, med en bruttonationalprodukt på över 1 000 miljarder dollar.

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har i kombination med det försämrade säkerhetsläget bidragit till att Polen ökat försvarsinvesteringarna till omkring fem procent av bnp, en av de högsta siffrorna bland Natoländerna.

Kotapski ser att investeringarna i försvaret kan få gynnsamma effekter på den ekonomiska utvecklingen i stort.

– Vi hoppas att de här satsningarna spiller över på den privata sektorn och stärker ekonomin, inte minst genom att förbättra vår svaghet inom innovation och forskning och utveckling.

Arbetsmarknadsekonomen Piotr Lewandowski vid forskningsinstitutet IBS pekar på flera faktorer bakom tillväxten. EU-medlemskapet 2004 var en tydlig vändpunkt.

– När Polen gick med i EU ökade investeringarna markant, inom både industrin och tjänstesektorn. Det bidrog starkt till utvecklingen.

Samtidigt har den inhemska efterfrågan vuxit i takt med att landet blivit rikare, vilket har gynnat tjänster, turism och andra branscher som skapar många jobb, säger han.

Lewandowski lyfter också fram EU-stödens betydelse i tider av ekonomisk oro.

– Vid flera tillfällen när ekonomin drabbats av negativa chocker, som globala inbromsningar eller recessioner, har EU-medlen varit som störst. De har fungerat som en motvikt till svag inhemsk efterfrågan.

Ukrainare spelar en nyckelroll

En av de viktigaste drivkrafterna bakom den starka tillväxten är den snabba integrationen av ukrainska flyktingar på arbetsmarknaden.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har omkring en miljon ukrainare kommit till Polen, varav cirka 800 000 registrerats i socialförsäkringssystemet.

Arbetsmarknadsekonomen Lewandowski beskriver hur de fyllt luckor på arbetsmarknaden när polacker gått vidare till mer kvalificerade jobb.

– Inom till exempel detaljhandeln och livsmedelsindustrin är många anställda i dag invandrare. Samtidigt har polska arbetstagare kunnat avancera i sina karriärer. Det är i grunden en framgångshistoria.

Sysselsättningsgraden bland ukrainare ligger kring 60 procent, vilket är betydligt högre än i exempelvis Tyskland eller Finland.

– Det blev möjligt eftersom Polen snabbt gav krigsflyktingar rätt att arbeta på samma villkor som inhemska arbetstagare, säger Lewandowski.

I Gdańsk märks utvecklingen tydligt. Tomasz Patejko arbetar i ett internationellt företag där hälften av de anställda är ukrainare.

– Vi ser att ukrainare och belarusier gör samma jobb och tjänar lika mycket som vi. De har samma kompetens och arbetsvilja.

Hans partner Kamila Patejko fortsätter:

– Språket är inget hinder. De är välutbildade och bidrar mycket till samhället.

Åldrande befolkning utmanar tillväxten

Trots optimismen tornar utmaningarna upp sig. Polen kämpar precis som Finland med en snabbt åldrande befolkning.

– I dag är vi inte bland de äldsta i Europa, men utvecklingen går fort. Till 2050 väntas Polen ha den näst högsta medianåldern i Europa efter Italien, säger ekonomen Piotr Lewandowski.

Födelsetalet har rasat till 1,1 barn per kvinna. Det innebär att den arbetsföra befolkningen minskar, vilket riskerar att förvärra arbetskraftsbristen på sikt.

Alla unga delar heller inte framtidstron. Arkitektstudenten Kacper Bernard pekar på tuffa villkor i sin bransch.

– Unga kan känna sig utbrända redan under sina första arbetsår.

Samtidigt är de offentliga finanserna ansträngda. Budgetunderskottet låg i fjol nära åtta procent av bruttonationalprodukten trots att ekonomin gick bra.

– Om man har stora underskott i goda tider finns det väldigt lite handlingsutrymme när en kris slår till, varnar Lewandowski.

EU-kommissionen uppskattar att Polens statsskuld kan öka till 107 procent av bruttonationalprodukten år 2036 utan korrigerande åtgärder.

Vad tänker du när du jämför Polen och Finland? Överraskar skillnaderna dig? Och vilka konkreta lärdomar borde Finland ta från andra länder för att stärka sysselsättning och tillväxt? Delta i diskussionen i kommentarsfältet!